Mid Sweden University

Hållbarhetsstrategin Agenda 2030 antogs år 2015 av FN:s alla medlemsländer, och Sveriges regering tillsammans med myndigheter, regioner och kommuner förväntas arbeta aktivt utefter strategin inom de tre dimensionerna av hållbarhet (miljömässig, ekonomisk och social). Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar om framgångsfaktorer som finns i arbetet med Agenda 2030 i svenska kommuner. Studien hade en kvalitativ utgångspunkt med en fenomenografisk metodansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med nyckelpersoner vid tio svenska kommuner. Kommunerna beskrev framgångsfaktorer i termer av nätverkande och stöd, politik och beslutsfattande, fysisk och organisatorisk närhet till nyckelpersoner, placering av uppdraget, betydelsen av samverkan inom och utanför organisationen, och olika arbetssätt att ta sig an Agenda 2030. Uppfattningarna om framgångsfaktorer stämde över lag med tidigare forskning. Undantaget var faktorerna personliga relationer och generellt engagemang, och att politiska beslut i sig självt inte var en framgång, utan behövde bevisas i praktisk handling. Uppfattningarna varierade mycket och det fenomenografiska utfallsrummet var stort. Kommunens storlek, att lägga in Agenda 2030 i redan ordinarie verksamhet och gemensam nationell uppföljning sågs både som en framgångsfaktor och som motsatsen. Uppfattningarna om framgångsfaktorer som konkretisering, personliga relationer, tvärsektoriell samverkan, nationellt stöd, och generellt engagemang var mest förekommande i denna studie och kan därmed vara underlag för fortsatt forskning.