Studiens utgångspunkt handlar om huruvida det finns skillnader mellan demokratins framställning i gymnasieläroplanerna från 1970 tills idag. Det visar sig att det finns både likheter och skillnader. Det gemensamma är att alla de undersökta läroplanerna, med sina skillnader - vilar på demokratins grund. Det som framkommer som en mycket tydlig skillnad, är hur demokratibegreppet förekommer allt oftare med tiden. Desto nyare läroplanen är, desto mer förekommer begreppet- samtidigt som den kopplas till andra begrepp, som ger de nyare läroplanerna ett mer nyanserat perspektiv. En till gemensam punkt är att alla läroplaner hävdar att den demokratiska värdegrunden ska behållas. Därmed har skolan uppgiften att fostra aktiva samhällsmedlemmar för ett demokratiskt samhälle. Dock visar läroplanerna också, precis som den tidigare forskningen, att inte alla kurser innehåller samma grundliga genomgång av demokratins relevans. Därmed visar det sig att inte alla som går i gymnasiet får en likvärdig demokratisk utbildning. Elever som läser de mer samhällsorienterade kurserna, fördjupar sig därmed mer inom ämnet och får en bredare översikt över begreppet demokrati. Det som inte forskningen har pekat på tidigare är den röda tråden mellan läroplanerna. Redan i Lgy70 finns begreppet med, men förekommer allt mer i de senare läroplanerna.
2020-06-04