Mid Sweden University

Sedan grundandet av internationella kvinnodagen har kvinnor givits utrymme att framföra åsikter och förslag för ett jämställt samhälle. Den här undersökningen kastar ljus på hur genus, kvinnan och kvinnofrågor gestaltas och kommuniceras under internationella kvinnodagen, samt om det skett någon förändring i kommunikation mellan åren2014-2020. Undersökningsmaterialet består av fyra rikstäckande dagstidningar där en kvalitativ innehållsanalys med stöd av en kvantitativ analys besvarar dessa frågor. Att kombinera dessa två undersökningsmetoder hjälper oss att förstå utvecklingen på ett övergripande men också centrerat sätt, vilket skapar en mer komplett bild av utvecklingen av internationella kvinnodagens gestaltning i media. Resultatet av innehållsanalysen tyder på en förändring i medias gestaltning av kvinnodagen, från att 2014 ha fokuserat på politiska åtgärder där olika samhällsaktörer har varit talespersoner till ett mer feministisk perspektiv år 2020. Det går att konstatera att fokuset har förflyttats från att antyda att politik och lagar kommer att skapa ett jämställt samhälle till att den tredje vågens feminism blivit allt mer påtaglig, med frågor om könsmaktsordning, den manliga normen och att förändra den sociala konstruktionen från grunden. Själva uppmärksammandet av dagen är någonting som idag också diskuteras och problematiseras medan det år 2014 och även 2016 inte kom på tal i samma utsträckning.Frågor relaterat till detta ämne kan handla om vad det innebär att vara en god feminist, om det finns rätt eller fel sätt att vara på när en kallar sig feminist och hur dagens feminism kan vara svår att förhålla sig till. År 2020 gestaltas texterna betydligt oftare från ett kvinnligt perspektiv, där feminister tar ordet och sätter ned foten.