Denna förstudie har tagits fram genom ett samarbete mellan Mittuniversitetet och Timrå Kommun. Syftet med förstudien är att identifiera och förstå digitaliseringens avsedda nyttor i strategier, nyttors skapande i praktiker, samt nyttors tillgodogörande i användning. Ett särskilt fokus kommer att läggas på demokratiska aspekter av digitaliseringsprocessen.
Offentlig sektor spenderar åtskilliga miljarder på digital teknik varje år (den exakta siffran varierar något beroende på hur man räknar. Enligt E-delegationen uppgick summan till 46.5 miljarder 2012). Trots stora investeringar, ett omfattande policyarbete under decennier, och relativt mycket forskning, är förståelsen för vilka nyttor dessa investeringar för med sig inte särskilt utvecklad. Potentiella nyttor nämns ofta i både offentliga dokument och forskning, men det behövs fortfarande forskning om vilka nyttor som realiseras, och för vem.
En delmängd av digital teknik är så kallade digitala tjänster, även benämnda ”e-tjänster”. Sådana tjänster används av myndigheter och kommuner att interagera med medborgare och företag. Utvecklingen av digitala tjänster i Sverige tog fart i slutet på 1990-talet i och med Internets spridning. En digital tjänst kännetecknas ofta av ett formulär som fylls i på en hemsida, där medborgaren använder t.ex. BankID för att identifiera sig mot en myndighet / kommun. Ett exempel på en digital tjänst är Skatteverkets deklaration.
Förstudien består av fem delar:
Del 1: I denna inledande del ges först en sammanfattning av innehållet i rapporter, följt av inledning och teoretiska / metodologiska utgångspunkter.
Del 2 innehåller policyanalyser av dokument som är relevanta för offentliga aktörers arbete med digitala tjänster.
I Del 3 presenteras resultat från en workshop som syftade till att synliggöra det som görs och inte görs, och de som nås respektive inte nås med digitala tjänster.
Del 4 består av resultat från mätningar av användningen av digitala tjänster. Här har vi dels undersökt hur användningen av olika digitala tjänster ser ut jämfört med andra kanaler, men även vilka värden som anställda respektive medborgare ser med Timrå kommuns tjänster. En annan viktig del i Del 4 är en enkätundersökning riktad till icke-användare där vi frågar varför de valt att inte använda de digitala tjänsterna.
Förstudierapporten avslutas i Del 5, som består av input till Timrå kommuns strategiska arbete med digitala tjänster: ”Nästa generations tjänsteutveckling”.
Sundsvall: Mid Sweden University , 2020. , p. 71