miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Deliberativ didaktik som möjlighet
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
2020 (Swedish)In: Nordisk konferanse i samfunnskunnskapsdidaktikk 5-7 oktober 2020, 2020Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Linda Eriksson, Senior Lecturer in Education

Department of Education, Mid Sweden University, 851 70 Sundsvall, Sweden

E-mail: linda.eriksson@miun.se

 

Deliberativ didaktik som möjlighet

Syftet med detta abstract och presentation vid NOKSA 2020 är att diskutera möjligheter till fortsatt forskning med utgångspunkt i den avhandling jag disputerade på hösten 2019.

 

Utbildningens roll för medborgarfostran förändras över tid och en allt snabbare  förändringstakt ger andra utmaningar och krav för utbildning och undervisning i samhällskunskap. Det behövs en beredskap att kritiskt reflektera över skolans sammantvinnade kunskaps- och demokratiuppdrag, det enskilda och gemensamma och didaktiska strategier att hantera detta i undervisning.

 

En deliberativ demokratimodell och deliberativa samtal har i utvärderingar och tidigare forskning ansetts kunna göra det möjligt att förena skolans sammantvinnade demokrati- och kunskapsuppdrag. Modellen beskrivs stämma överens med att undervisningen ska omfatta demokratins värden och former samtidigt som det är förenligt med sätt att se på lärande och kunskap (Englund, 2000, 2003). Deliberativa samtal i undervisning, där värdeladdade ämnen behandlas, kan bidra till reflektion och medvetenhet om kunskapers politiska och moraliska dimensioner och om hur vi kan leva tillsamman i samhället (Englund, 1999; Nykänen, 2008). Nykänen (2008) hävdar dock att det finns ett problem med att utbildningsfilosofiska inriktningar och teoribildningar som neopragmatism och deliberativ pedagogik har lett till sammanblandningar mellan demokratiideal, gott lärande och bra undervisning.

 

Hur samtalens betydelse kan förstås i undervisning är inte givet. Detta framträdde i en avhandling om elevinflytande belyst i perspektiv av didaktik och makt (Eriksson, 2019). En slutsats var att det som sker i klassrummet behöver studeras och förstås i förhållande till olika ideal för utbildning (ibid.). Dagens samhällsförändringar blir viktiga att beakta när det gäller dilemman om att leva och lära demokrati, vara och bli som elev samt lärande och kunskap och hur det kommer till uttryck i klassrumssamtalen. Biesta (2003) har hävdat att demokrati har svårt att få genomslag i undervisning om bilden kvarstår att elever ska utbildas i demokrati då eleverna därmed saknar kunskap för att kunna påverka här och nu. Om elever ska kvalificeras genom utbildning ses de indirekt inte som tillräckligt mogna och som att de saknar kompetens för att vara fullvärdiga politiska aktörer (Solhaug, 2013). Kunskap om dessa dilemman kan fördjupas genom en studie av kommunikativ interaktion och analys av samtalen i klassrummet. En kritik finns att progressivismen har föranlett att ideal och värden tas för givna när undervisningspraktiken studerats, samt att frågor om grundläggande värden har åsidosatts (Carr & Hartnett, 1996). Ett viktigt kunskapsbidrag är att ge ökad medvetenhet om olika synsätt samtidigt som didaktiska strategier i undervisning blir belysta. Jag menar att det finns behov att ytterligare studera och förstå deliberation som möjlighet i undervisning där kunskap om samtalens betydelse för lärande, kunskap och demokrati blir särskilt intressant i ett skolämne som samhällskunskap.

 

Teoretiskt är teorier om lärande och deliberativ demokrati, en kritisk konstruktiv didaktik (Klafki, 1997, 2010) och ett sociologiskt maktbegrepp (Lukes, 2008; Morriss, 2002) intressanta. En teoretisk precisering och begreppsliga verktyg behöver fortsatt utvecklas vilka gör det möjligt att inkludera såväl läroplansteoretiska som lärandeteoretiska perspektiv. En kritisk diskursanalytisk ansats (Fairclough, 2012) kan öppna för detta samtidigt som språkliga dimensioner inkluderas i analysen (Fairclough, 2009, 2012; Fairclough & Wodak, 1997).

 

Biesta, G. (2003). Demokrati: Ett problem för utbildning eller ett utbildningsproblem. Utbildning och demokrati, 12(1), 59-80.

Carr, W., & Hartnett, A. (1996). Education and the struggle for democracy. Buckingham: Open University Press.

Englund, T. (1999). Den svenska skolan och demokratin: Möjligheter och begränsningar. I E. Amnå (Red.), SOU 1999:93 Det unga folkstyret (s. 13-50). Stockholm: Fakta info direkt.

Englund, T. (2000). Deliberativa samtal som värdegrund: Historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket.

Englund, T. (2003). Skolan och demokratin: På väg mot en skola för deliberativa samtal? I B. Jonson & K. Roth (Red.), Demokrati och lärande (s. 49-74). Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, L. (2019). Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt: en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor. Doktorsavhandling nr 300, Mittuniversitetet, Sundsvall.  

Fairclough, N. (2009). A dialectical - relational approach to critical discourse analysis in social reserach. I R. Wodak & H. Meyer (Red.), Methods of Critical Discourse Analysis (s. 162-186). London: Sage.

Fairclough, N. (2012). Critical discourse analysis. I J. P. Gee & M. Handford (Red.), The Routledge Handbook of Discourse Analysis (s. 9-19). London: Routledge.

Fairclough, N., & Wodak, R. (1997). Critical Discourse Analysis. I T. A. van Dijk (Red.), Discourse as Social Interaction (s. 258-284). London: Sage Publications.

Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I M. Uljens (Red.), Didaktik (s. 215-228). Lund: Studentlitteratur.

Klafki, W. (2010). The significance of classical theories of bildung for a contemporary concept of allgeminbildung. I I. Westbury, S. Hopmann & K. Riquarts (Red.), Teaching as a reflective practice: The German didaktic tradition (s. 85-107). New York, NY: Routledge.

Lukes, S. (2008). Maktens ansikten (H. Gudenäs, övers.). Göteborg: Daidalos.

Morriss, P. (2002). Power: A philosophical analysis (2nd uppl.). New York, NY: Manchester University Press.

Nykänen, P. (2008). Värdegrund, demokrati och tolerans: Om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle. Doktorsavhandling nr 41, Göteborgs universitet, Göteborg.  

Solhaug, T. (2013). Trends and dilemmas in citizenship education. Nordidactica Journal of Humanities and Social Science Education(1), 180-200.

Place, publisher, year, edition, pages
2020.
Keywords [sv]
Klassrumsamtal, deliberativ demokrati, elevinflytande, didaktik och makt
National Category
Didactics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-38716OAI: oai:DiVA.org:miun-38716DiVA, id: diva2:1416800
Conference
Samhällskunskapsämnets roll i Norden – att förklara förändringar och kriser
Note

Konferensen framflyttad från 30/3-1/4 2020 pga av Coronapandemi

Available from: 2020-03-25 Created: 2020-03-25 Last updated: 2020-03-25

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Education
Didactics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 3 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf