Författaren har under sin verksamma tid som lärare upplevt att laborativt arbetssätt används i väldigt liten utsträckning i matematikundervisning. Därför är syftet med uppsatsen att ta reda på varför lärare inte använder laborativt arbetssätt i större utsträckning då forskning menar att det är positivt för lärandet. För att göra det har två frågeställningar utformats och dessa är: I vilken utsträckning använder lärare på låg- respektive mellanstadiet laborativt material i matematikundervisningen? samt vilka begränsningar finns det för att arbeta med laborativt material i matematiken? Metodtriangulering med hjälp av enkätundersökning, observationer och intervjuer har använts för att samla in data och analysen har genomförts genom att använda tematisk analys. I analysen visade det sig fyra teman; tid, ekonomi, läromedel samt laborativ matematik. Resultatet av studien visar att laborativt arbetssätt används i större utsträckning på lågstadiet jämfört med mellanstadiet men att det används i liten utsträckning på de två stadierna. Anledningarna till detta var enligt studien att lärarna upplever att det tar längre tid att ha en laborativ lektion, en del av lärarna upplevde att de kände en tidspress för att hinna med läromedlet. Några av lärarna lyfte att det beror på ekonomin, det kostar mycket att köpa in material och bekosta kompetensutveckling.