Mid Sweden University

I denna kvalitativa dokumentstudie undersöks, med ett genusperspektiv, hur rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU ges materiellt innehåll i relation till den unges kön. Vilket innebär att sätta ljus på huruvida samhälleliga normer och strukturer kan sägas påverka domstolens bedömning. Med hjälp av tematisk innehållsanalys belyses hur Förvaltningsrätten beskriver flickors respektive pojkars normbrytande beteende i relation till bedömningen av behovet av vård när det gäller riskbeteenden enligt rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende enligt § 3 LVU. Studiens empiri består av 39 domar från år 2018 varav 14 flickor och 25 pojkar mellan 13–17 år gamla. Resultatet presenteras med hjälp av följande teman: Aggressiv och utåtagerande beteende, Brottslig verksamhet och missbruk av beroendeframkallande medel, Begreppet avviker, Extra skyddsvärda flickor och pojkar mellan 13–15 år, vem äger problemet? och Om Erland var en flicka. Resultaten pekar bland annat på att flickor och pojkar bedöms olika gällande beredande av vård enligt 3 § LVU och att bedömningar av behovet av vård kan vara påverkade av könsstereotypa uppfattningar om könen.