Studien har som syfte att undersöka vilken bild skolkuratorer har på sex- och samlevnadsundervisningen kopplat till dess arbete med könsnormer och HBTQ utifrån hur samhällsstrukturer och normer har förändrats. Tidigare forskning och rapporter har visat att det kan råda brister inom skolans sex- och samlevnadsundervisning och då främst rörande normer och HBTQ-perspektiv eller att undervisningen bedrivs uteslutande med ett heteronormativt perspektiv. Insamlingen av empirin sker genom kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet analyseras genom tematisk analys. Teoretisk grund är socialkonstruktionistisk teori, samt KAIMeR som är en utvärderande organisationsteori. Resultaten visar på att skolkuratorer överlag har en positiv syn på pedagogernas arbete med sex- och samlevnadsundervisning. Om undervisningen bedrivs på ett icke-heteronormativt sätt rådde det däremot delade meningar om. Rektorer anses ha en stor betydelse för i vilken utsträckning skolan satsar på att ge barnen utbildning i ämnen som könsnormer och HBTQ och att det ser väldigt olika ut från skola till skola. Det kan även vara stor skillnad mellan olika pedagogers sätt att bedriva undervisningen då skolkuratorerna upplever att det inte finns någon struktur och styrning i ämnet. Den samhälleliga kontexten som exempelvis satsningar och finansiering har också en stor betydelse för det handlingsutrymme och de möjligheter rektorer, pedagoger och skolkuratorerna har i sitt arbete.
2020-01-13