Mitt syfte med denna uppsats är att ur elev- och lärarperspektiv undersöka hur nyanlända elever integreras i en skola på landsbygden. Uppsatsen har ett särskilt fokus på didaktiska utmaningar i ämnet samhällskunskap. Tidigare forskning visar att integrering av de nyanlända eleverna är en viktig del för att de ska lyckas i skolan. Forskning visar även att det saknas resurser och kunskap om mottagandet av nyanlända elever (Lahdenperä, Sundgren 2016, s. 30). Kommuner saknar ofta gemensamma riktlinjer för hur mottagande och utbildning för nyanlända elever ska gå till. Kunskaper i ämnet samhällskunskap är en väg att integrera eleverna i samhället för att de ska känna tillhörighet. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet och en kvalitativ ansats i form av en intervjustudie. Jag har valt fenomenografi som undersökningsstrategi eftersom jag har analyserat empiri från enskilda individer. Materialet har hämtats från intervjuer av en SVA-lärare, två klasslärare och från fyra nyanlända elever som går i årskurserna 4-6. Frågeställningarna är följande: hur upplever nyanlända elever denna skola utifrån ett socialt perspektiv och lärandeperspektiv? hur upplever lärare på denna skola undervisningssituationen och socialiseringen med nyanlända elever? hur integreras nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen på denna skola? vilka svårigheter och möjligheter kan uppstå gällande integreringen av nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen? Resultatet av min studie visar att det finns brister i hur den studerade skolan organiserar undervisningen för de nyanlända eleverna. Ytterligare en del som är ett synligt problem för nyanlända elever är den sociala aspekten i skolan. Lärarna är eniga om att tydligare riktlinjer och mer kunskap behövs. Eleverna uttrycker själva att de är i behov av mer hjälp och stöttning. Slutsatsen är att det behövs tydligare riktlinjer, mer kunskap och större resurser för att de nyanlända elever ska kunna integreras på bästa sätt i denna skola.
Godkännande datum: 2019-06-04