Vi lever i ett samhälle som inte är hållbart. Vi producerar, konsumerar och skräpar ned vilket har lett till flera negativa effekter. År 2017 producerades 348 miljoner ton plast där 161 miljoner ton bestod av plastförpackningar. Det här är ett problem som uppmärksammats på EU-nivå. I december 2018 kom man överens om att införa förbud mot engångsplast år 2021. I och med att plastanvändning i engångsförpackningar begränsas runt om i världen och samtidigt som fler varumärken riktar in sig mot en mer hållbar riktning och positionerar sig som ekologiska handlar denna uppsats om hållbarhet samt förpackningsdesign. Syftet i den här studien har varit att undersöka hur ekologiska aspekter av hållbarhet representeras på ett urval av Coops förpackningar. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ semiotisk bildanalys där tre icke ekologiska förpackningar samt tre ekologiska förpackningar blivit analyserade. Analysen har utförts på en denotativ samt konnotativ nivå för att ta reda på vilka ekologiska aspekter som förekommer på ett urval förpackningar. Dessa förpackningar var Coops egna märkesvaror och Änglamark. Resultatet av undersökningen visar att Coops egna märkesvaror inte använder sig av de typiska ekologiska designelementen. Däremot förekommer det många av de ekologiska aspekterna på en av förpackningarna men som dock redan associeras starkt med färgen grön. På de ekologiska varorna från Änglamark var det den gröna färgen och märkningar som tolkades vara ekologiska element. Slutsaten är att det inte förekommer ekologiska aspekter på Coops egna märkesvaror förutom på en och att Änglamark är ett så starkt varumärke som många redan förknippar med hållbarhet. Därmed dras slutsatsen att det är ett medvetet designval av Änglamark att de inte behöver formge sina förpackningar med alla ekologiska element eftersom det är ett så pass starkt varumärke och positioneras som hållbart.