Mid Sweden University

Studien handlar om att studera förskollärares uppfattningar om trygg anknytning och hur den kan anses leda till barns utveckling. Problemområdet i denna studie är att omsorgen, som barn ska ges förutsättningar till inom förskolans verksamhet, riskerar att osynliggöras eftersom en stark betoning ligger på lärande och utveckling. Omsorg och utveckling kan ses som oskiljbara inom pedagogik, och anknytning kan skapa ett sammanhang mellan dessa. Studien är samhällsvetenskaplig med en hermeneutisk forskningsmetod där intervjuer med förskollärare genomfördes på olika förskolor belägna i en kommun i mellersta Sverige. Totalt har åtta kvinnliga förskollärare deltagit i studien där de har berättat om sina uppfattningar och vad de anser är viktigt kring trygg anknytning för barns utveckling. Resultatet visar att förskollärare anser att trygg anknytning leder till barns utveckling och att barnets omgivning bär ansvaret för att tillgodose barn en trygg anknytning. Det framgår skillnader i förskollärarnas uppfattningar som består av omgivningens bemötande till barn, inta barns perspektiv, vårdnadshavares trygghet samt barns första kontakt med förskolan. Slutsatsen av studien är att barns omsorg och utveckling kan understödjas genom att förskollärare synliggör delkomponenter som finns i deras relationskompetens.