Syftet med studien är att förstå biståndshandläggares upplevelser i deras yrkesprofession när det kommer till personer med en demenssjukdom. För att få en djupgående bild om ämnet var kvalitativ metod bäst lämpad med en hermeneutistiskt vetenskaplig ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med sex biståndshandläggare med en erfarenhet på minst två år, i tre olika kommuner i Stockholms län. Vi analyserade vår insamlade empiri med hjälp av en latent innehållsanalys vilket resulterade i två huvudteman och sex underteman. I resultatet har vi jämfört vår insamlade empiri med tidigare forskning samt mot teoretiska perspektiv och begrepp som organisationsteori, gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme samt klientrelationen. Vi har kommit fram till att biståndshandläggare upplever en viss problematik med att bedöma omsorgsinsatser till personer med demenssjukdom. Biståndshandläggare känner ofta en maktlöshet i sin yrkesprofession då det saknas riktlinjer och utbildning inom området demens. Biståndshandläggare måste även vidga sitt handlingsutrymme för att påverka brukarinflytandet hos den demenssjuke.
2019-01-15