Mid Sweden University

I avhandlingen analyseras vilken kunskap och diskurser som vägleder socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på: diskurser om mäns våld i Socialstyrelsens utbildningsmaterial, socialarbetares kunskapsbehov och hur dessa tillgodoses, samt socialarbetares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor. Avhandlingen har ett feministiskt och intersektionellt perspektiv och bygger på två delstudier. I den första delstudien används kvalitativa metoder, och empirin består av fem utbildningsmaterial om mäns våld mot kvinnor som publicerats av Socialstyrelsen. Empirin analyserats med hjälp av Carol Bacchis policy approach What’s the Problem Represented to be?, och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Empirin i den andra delstudien utgörs av enkätdata som inhämtats bland 153 socialarbetare verksamma i socialtjänsten i tre svenska kommuner med olika demografi och geografisk placering. Avhandlingen visar tre centrala resultat. För det första framställs mäns våld i könsneutrala termer och våldet beskrivs som ett relationsvåld och/eller familjevåld. För det andra problematiserar utbildningsmaterialens texter inte mäns överordning, de fäster inte heller någon särskild vikt vid strukturella orsakssammanhang. För det tredje centreras kunskapen och diskurserna kring individuella behov och orsaker. Främst fokuseras behoven hos de grupper av kvinnor som Regeringen menar är särskilt sårbara för våld. Det senare leder till att kvinnor kollektiviseras och att mäns ansvar för våldet, i synnerhet svenska män, och sambandet mellan våld, jämlikhet och andra sociala strukturer förbises. Professionell erfarenhet i ärenden där våld förekommer och utbildning inom området är faktorer som socialarbetarna anser bidragit till att öka deras kunskap. Trots detta uppger respondenter med lång arbetslivserfarenhet, hög utbildning, och fortbildning att de saknar kunskap om mäns våld mot kvinnor. Även fast att socialarbetarna upplever kunskapsbrist, visar resultatet att socialarbetarna endast tagit del stöddokument i begränsad omfattning. Den här avhandlingen bidrar med kunskap om vikten av språkanvändning och hur vi förstår mäns våld mot kvinnor. Resultatet kan användas för att ifrågasätta och utmana rådande normer om mäns våld i samhället.

This thesis examines knowledge and discourses guiding social services’ work related to male violence against women. The focus of the research questions is on discourses on male violence against women, social workers’ knowledge and understandings of these issues. The thesis has a feminist and an intersectional perspective and is based on two studies. The empirical data in the first study consists of five study guides published by the National Board of Health and Welfare. Carol Bacchi's policy approach What’s the Problem Represented to Be? and Norman Fairclough's Critical Discourse Analysis were used in the qualitative analysis. The second study consists of survey data obtained from social workers occupied in social services in three Swedish municipalities. The thesis reveals three primary results. First, male violence is framed in gender-neutral terms, and the violence is described as a problem in relationships and/or as family violence. Second, neither the study guides nor the social workers pay particular attention to structural causes, and do not problematise male superiority. Third, the knowledge and discourses on men’s violence against women centre around individual needs and causes of violence. In particular, they focus on the needs of the groups of women that the Government considers particularly vulnerable to violence. The latter leads to women being collectivized and men's responsibility for the violence, in particular Swedish men, and the link between violence, equality and other social structures, being neglected. Professional experience with cases where violence occurs and education in the area are factors that social workers consider contribute to increased knowledge. Despite this, respondents with long working experience, high education and continuing education state that they lack knowledge of men's violence against women. Although many social workers indicated that they lack knowledge, the result revealed that they only use knowledge-enhancing guidelines to a limited extent. This thesis contributes with knowledge of the importance of language use for how we understand men's violence against women. The results can be used as a basis for questioning and challenging prevailing norms and perceptions in society about men's violence against women.