Abstract: 733 Session: B2 Format: Berätta för andra

HÖGSKOLEPEDAGOGISK UTBILDNINGSNIVÅ VID MITTUNIVERSITETET: UTMANINGAR OCH MÅLBILDER

Laura Brander (laura.brander@miun.se), Helen Asklund (helen.asklund@miun.se)

Under åren 2015-2017 prolongerades Mittuniversitetets utbildningsstrategi (Dnr MIUN 2011/277) för att satsa mer inom områdena miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. En rad aktiviteter initierades i syfte att stärka den pedagogiska utvecklingen vid lärosäten. Särskilt inom två aktiviteter, pedagogiskt meriteringssystem samt lärarnas professionalitet och pedagogiska utveckling, blev det snart tydligt att vi behövde veta mer om hur den formella utbildningsnivån hos våra lärare de facto såg ut. Enligt den nationella rekommendationen från SUHF ska en behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning omfatta minst 15 hp eller motsvarande (Karlsson et al 2017). Syftet med vårt konferensbidrag är att inom temat lärarens lärande och utveckling visa och diskutera resultaten från en enkät som genomfördes för att undersöka den högskolepedagogiska utbildningsnivån bland lärarna vid Mittuniversitetet. Hur stor andel av Mittuniversitetets lärare är behöriga, enligt SUHF:s rekommendation? Och vilka behov av kompetensutvecklande utbildningar har lärarna vid Mittuniversitetet? Det här var några av de frågor som vi via en enkät skickade ut till lärarna i oktober 2017, och här presenteras en del av resultaten från undersökningen (Asklund & Brander 2017). Resultaten visar att 47% av dem som besvarat enkäten har behörighet i högskolepedagogik enligt SUHF:s rekommendation. Motsvarande andel, 47%, har antingen ingen högskolepedagogisk utbildning alls eller en kortare högskolepedagogisk utbildning. De resterande sex procenten gick högskolepedagogiska kursen vid tidpunkten för enkätens genomförande. Vi ser också skillnader när vi tittar närmare på deltagarnas yrkestillhörighet. Lektorerna utgör den kategori där flest individer har minst 15 hp i högskolepedagogik, 58% av de svarande, medan motsvarande siffra bland adjunkter och doktorander är cirka 45%. Bland professorerna har 30% av de svarande 15 hp i högskolepedagogik. Sammantaget är det alltså en tämligen stor andel, cirka hälften, av lärosätets lärare som inte har den formella högskolepedagogiska behörighet som ofta krävs vid meriteringsansökningar och tillsättningar av tjänster där undervisning ingår. Enligt högskoleförordningen ska utbildningen stå på vetenskaplig grund, något som inte enbart berör dess innehåll utan även de pedagogiska och didaktiska former och metoder som används i undervisningssituationen. Ämneskunnande samt pedagogiskt teoretiskt och praktiskt kunnande bör med andra ord gå hand i hand (Riis 2016). Det finns således ett stort behov av att öka möjligheterna för anställda inom kärnverksamheten att formellt meritera sig inom högskolepedagogik. I enkätsvaren uttrycks också en stark önskan om fortbildning och kompetensutveckling, då främst avseende kortare eller längre påbyggnadskurser inom högskolepedagogik. Detta medför även ett behov av att förändra den nuvarande modellen för vilka som ska kunna söka och bli antagna till lärosätets högskolepedagogiska utbildning. I nuläget ges kursen som en del i vårt allmänna grundutbud, vilket innebär att många av platserna fylls av deltagare som inte är anställda vid Mittuniversitetet, och på så sätt konkurrerar ut lärare vid lärosätet. I nuläget finns ett förslag om att den högskolepedagogiska kursen ska flyttas från Avdelningen för utbildningsvetenskap (där lärarutbildningar ges) till enheten som arbetar med pedagogiskt stöd för lärarna. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det krävs ett utvecklingsarbete på flera nivåer för att tillgodose lärarnas och lärosätets behov. Universitetets ledning behöver ta fram en ny modell för hur den högskolepedagogiska utbildningen ska bedrivas vid Mittuniversitetet. Lärarna ska vara garanterade att kunna utnyttja sin kompetensutvecklingstid och vidare behöver resurser avsättas för att en pedagogisk utvecklingsenhet ska kunna bredda utbudet av högskolepedagogiska kurser.

Referenser

Asklund H & Brander L, Kartläggning av den formella högskolepedagogiska utbildningsnivån hos Mittuniversitetets lärare. Resultat från en enkät. Dnr MIUN 2017/431

Bostedt G, Brander L & Lindberg O, Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. Handlingsplan 2016-2017 Implementering av Mittuniversitetets utbildningsstrategi. Dnr MIUN 2011/277

Karlsson S, Fjellström M, Lindberg-Sand Å, Scheja M, Pålsson, Alvfors J & Gerén L, Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering som grund för det akademiska lärarskapet. Stockholm: SUHF, 2017.

Riis U, ”På vilken vetenskaplig grund och utifrån vilken beprövad erfarenhet? – Utvecklingsbehov inom högskolepedagogiken”. Högre utbildning, Vol. 6, Nr. 1, 2016, 91-92.