Ett pedagogiskt utvecklingsarbete på Mälardalens högskola, inom programmet för folkhälsovetenskap,initierades hösten 2013. Det hela började med en workshop om ProblemBaseratLärande (PBL) sompedagogiskt förhållningssätt och modell. Frågan kollegiet ställde sig efter genomfört workshop var omPBL, eller en egen hybrid av det teoretiska förhållningssättet (syn på lärande) och pedagogiska metodenoch didaktik (verktyg i undervisningen), skulle kunna vara något att använda sig av i det treårigafolkhälsovetenskapliga programmet.Vidare identifierade kollegiet vissa behov av pedagogiskutveckling.På kollegialnivå: - Avsaknad av gemensamt pedagogiskt förhållningssätt -Avsaknad av pedagogisk transparens och delat/kollegialt lärande, dvs vad gör mina kollegor i “sinakurser” -Inga lärtillfällen mellan kollegor fanns inplanerat på ett kontinuerligt och strukturerat sätt -Behov av en diskussion och utveckling av hur pedagogiska metoder och förhållningssätt kan gå hand-ihandmed progressionen inom ämnet folkhälsa i grundutbildningen. På studentnivå:-Undvika och förebygga konflikter i studentgrupper i samband med grupparbeteüUndvika att alltför många studenter helt väljer bort frivilla lärtillfällen som erbjuds på högskolan. Förbättra kvalitén på lärandeprocessen och slutprodukterna i grupparbeten. Förbättra bedömningen av individuella insatser i grupparbetenüMöjliggöra och förbättra lärtillfällen för individuellt skrivande. Under våren 2014 gick kollegiet gemensamt in i en pedagogisk kompetensutveckling genom enhandledarutbildning för PBL. Utbildningen låg till grund för att kunna ta ställning till om PBL, eller enegen hybrid, skulle kunna gynna kollegiet i sin pedagogiska utveckling och svara på frågor som; varförskulle vi använda oss av PBL i programmet, när, hur och vad skulle en förändring innebära? I ett första steg kom kollegiet fram till att en egen hybrid, som kallas studentaktivt lärande, skulle testasoch implementeras i valda kurser inom det folkhälsovetenskapliga programmet. I korthet innebär detnya pedagogiska verktyget att kollegiet införde handledarledda studiegrupper för att utveckla ochförbättra grupparbeten inom vissa kurser. Det pedagogiska verktyget har utvärderats medfrågeställningar om vad som varit positivt och vilka utvecklingsmöjligheter som finns under kursernasgång från både kollegialt- och studentperspektiv.