Mid Sweden University

Den här uppsatsens syfte är att beskriva språkliga likheter och skillnader i hur fyra kommunchefers/kommundirektörer använder sig av bloggen som verktyg. Analysen syftar till att se om cheferna i sina blogginlägg skapar kontakt med anställda och/eller medborgare och i så fall försöka förstå hur det går till. Svenska myndigheter uppmanas i dag till att använda sociala medier för att skapa dialog och öppenhet. Min utgångspunkt är att bloggen är ett verktyg som är ägnat för att knyta djupare och personligare relationer. Därför kan en chef som bloggar verka i gränslandet mellan privat och  offentligt. För att undersöka detta analyseras bloggarna var för sig och jämfört sedan. Analyserna bygger på Hellspong & Ledins metod för brukstextanalys samt en metod för att undersöka de retoriska bevismedel kommuncheferna använder sina blogginlägg för att söka legitimitet hos mottagaren.

Resultatet visar att tre av de fyra kommunchefernas bloggtexter har många liknande drag, medan en fjärde väljer att uttrycka sig på ett annat sätt. Språkligt är det generellt en bred kod med texter som är övervägande verbala, allmänna och konkreta vilket gör texterna relativt lätta att läsa för de flesta. Tre av de fyra är vad som beskrivs som närvarande författare som möter läsaren med ett tydligt subjektsperspektiv vilket gör att blogginläggen upplevs som personliga och subjektiva. Men en väljer ett ovanifrånperspektiv – som om saker sker utan att aktör är inblandad. På interpersonell nivå antyds gärna en personlig och nära relation till mottagaren, inom texten är relationen mellan sändare och mottagare symmetrisk eller jämbördig till skillnad från verkligheten utanför texten där sändaren är chef och mottagaren är kommunanställd eller medborgare. Att anspela på det personliga och privata med hjälp av språkhandlingar är vanligt liksom att sändaren visar vad hen känner med en personlig, informell och ledig stil. Retoriskt hamnar inläggen i kategorin ceremoniella tal som främst syftar till att skapa gemenskap kring vissa värden, vilket kan förklara att ethos- och pathos-argument är starkt övervägande. Retoriskt finns det en stark övertygelse kraft i att vara personlig men inte privat, vilket tre av de fyra kommuncheferna får sägas vara ofta sett till språkbruket.