Denna rapport har sammanställts med hjälp av medel från Tillväxtverket via Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen Västernorrland, Mittuniversitetet och Riksarkivet Härnösand. Syftet med förstudiens har varit att ta fram ett underlag för en övergripande strategisk plan för regionen med fokus på god informationsförvaltning. Planen skall identifiera viktiga områden för fortsatt forskning och utvecklingen inom domänen informationsförvaltning och utgöra grunden för fördjupande projekt. Förstudien ingår i ett strategiskt arbete för att bibehålla och kraftigt utveckla regionens kapacitet och förmåga att producera, kommunicera och bevara digital information. Mer konkret har vi i förstudien arbetat med förslag till: * En genomlysning av begreppet (god) informationsförvaltning och dess läge i regionen. * Stärkt teknisk utvecklingkompetens bland annat via e-tjänstutveckling av "uttagsmoduler" från verksamhetssystem och anpassning till e-delegationens och Riksarkivets FGS (Förvaltningsgemensamma specifikationer). * Hur regionen skall organisera sig och arbeta för en bättre informationsförvaltning Via omvärldsanalyser kring samtliga områden ovan har vi i rapporten påbörjat arbetet med att definiera begreppet informationsförvaltning samt urskilja ett antal verksamhetsområden som samtliga hanterar information och dokumenterat potentiella samverkansområden. Studien har också via en enkät skapat en lägesbeskrivning av informationshantering och förvaltning i regionen och inom vilka områden det finns behov av samverkan. För det fortsatta arbetet har vi också analyserat och skissat på tänkbara kluster och nätverkskonstellationer för att driva arbetet med informationsförvaltningen vidare. Som ett konkret exempel på både samverkan och utveckling av vissa funktioner inom området informationsförvaltning har vi konkretiserat en tänkbar e-tjänst. Tjänsten syftar till att skapa förutsättningar för mer automatiserade uttag av information ur verksamhetssystem med målet att generera enhetliga informationspaketet för leverans till olika e-arkivlösningar. De olika önskvärda aktiviteterna inom de tre områden ovan har avslutningsvis konkretiserats i en handlingsplan för regionen som syftar till att stärka regionens handlingskraft och kompetens inom området. Mer konkret kan vi se ett fortsatt arbete som handlar om att; Identifiera kvalitetskrav vid skapande och fångande av information för att säkerställa det långsiktiga bevarandet och återanvändningen av information. Det innebär att vi studerar de olika delarna i vår operationalisering av begreppet informationsförvaltning där det för de tre första funktionerna: Dokumentation, Registratur och Dokumenthantering handlar om att: • vi skapar en fördjupad förståelse för dokumentationens betydelse och inte minst • studerar förutsättningar för en sammanhållen registrering av all metadata antingen den sker i särskilda verksamhetssystem eller mer traditionella diarestyrda ärendeflöden. • skapa bättre utredningsmetodik för beslut om att dokumentera, kravställning av dokumentation samt val av system för dokumentation. I detta arbete använder standarder och verktyg som vi anpassar för svenska och regionala förhållande; • ISO 30300, ISO15489, ISO16175 som kvalitetstandarder för att säkerställa informationsflöden fram till arkivet och en enligt ingest enligt OAIS modellen. • Riksarkivets resultat från projektet med e-ARD FGS (Förvaltnings gemensamma specifikationer) I denna del skulle vi vilja utveckla en modell med helhetsperspektiv för informationsförvaltning, där också en samlad och organiserad hantering av verksamhetens registrering ingår. Dokumenthanteringen 4 måste också omfatta systemförvaltning så att vi får en modell som hanterar och kontrollera hela flödet av verksamhetsinformation. Vi identifierade ytterligare två funktioner i begreppet informationsförvaltning - Arkivering och Arkivförvaltning och av den genomförda enkäten framgick det att dessa funktioner hanterades mycket bristfälligt. Det som behöver göras på dessa områden är sådant som bör komplettera arbetet i det nyligen genomförda eARD-projektet och dess FGS. På detta område kunde ett modellarbete ha som mål att överbygga avståndet mellan de löpande verksamhetsprocesser och arkiv, t ex via överföring till mellanarkiv och ”slutarkiv” och för överföring mellan olika verksamhetssystem. Underlag för en sådan modell finns i ansatsen som redovisas i denna förstudie ”E-arkiv som en tjänst” i kapitel 7. Vi tror också detta är en viktig pusselbit i arbetet med den digitala agendan. Ett viktigt resultat av rapportens enkät är de respondenter, som svarat ”ja” eller ”vet ej” på frågan om de vill delta i ett gemensamt utvecklingsarbete inom informationsförvaltningens olika delfunktioner. Vi föreslår i rapporten att de bör erbjudas att delta i ett strategiskt nätverk för arbete med en gemensam FoU-plan som grund för en bättre digital informationsförvaltning. Till nätverket bör även inbjudas intresserade företag, i första hand ur existerande IT-kluster. I anslutning till start av ett förnyelsearbete inom traditionell arkivverksamhet kan en ömsesidigt gagnande klusterstruktur – en samlad plattform – byggas ut som ”Arkivlänet – kluster för digital arkiv- och informationsförvaltning”. Vi föreslår också en mer detaljerad agenda för detta arbete i den avslutande delen kring handlingsplanen för regionen.