Mid Sweden University

Background: In modern society built for convenience, children and adolescents rarely reach the recommended amount of daily physical activity. Children and adolescents with an intellectual disability tend to be more sedentary than their peers and at larger risk of future health complications caused by a sedentary lifestyle. Aim: To create understanding for how adolescents and young adults with a mild to moderate intellectual disability views and perceives physical activity and sports. Method: A qualitative method with semi-structured interviews were conducted with eight respondents (five boys, three girls) in the age range of 16-20 years. The interviews were analyzed using content-analysis. Results: Four main themes were identified, interests, motivation, environment and awareness. The majority of the respondents spent much of their leisure time in a sedentary way, despite awareness of where to go for physical activity and sports. Their physical activity during week-days were in school, where sports lessons were planned and support from the teacher and assistants were available. In their leisure time, the environment played a key part in their motivation for sports and physical activity. Conclusion: The respondents had a positive outlook on physical activity and sports. Support was crucial, since they had difficulties initiating activities on their own. But they needed an environment that is perceived to be fun, structured and safe, and thereby builds self-confidence. They had some understanding concerning their own limitations and how physical activity can be beneficial to health in a short term perspective, but lacked a deeper understanding for the longer perspective.

Bakgrund: I vårt moderna samhälle byggt för bekvämlighet når barn och ungdomar sällan upp till den rekommenderade dagliga dosen av fysisk aktivitet. Barn och ungdomar med en utvecklingsstörning rör sig mindre än jämngamla, vilket placerar dem i en högre riskgrupp för framtida livsstilsrelaterade sjukdomar. Syfte: Att skapa förståelse för hur ungdomar och unga vuxna med en mild till moderat utvecklingsstörning ser på och upplever fysisk aktivitet och idrott. Metod: Kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta respondenter med mild till moderat utvecklingsstörning (fem pojkar, tre flickor) i åldrarna 16-20 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman identifierades, intressen, motivation, omgivning och medvetenhet. Majoriteten av respondenterna spenderade sin fritid på ett sedentärt sätt, trots medvetenhet om var och hur möjligheten att vara fysiskt aktiv eller idrotta fanns. Den fysiska aktivitet som de fick under veckorna var mestadels inom skolans värld, där idrottslektionerna var planerade och stöttning från lärare och assistenter fanns. På fritiden spelade den närmaste omgivningen en avgörande roll för respondenternas vilja och motivation till aktivitet. Konklusion: Respondenterna var positiva till fysisk aktivitet och idrott. Men stöttning och hjälp från omgivningen var central eftersom respondenterna inte initierade aktivitet på egen hand. Det krävdes dessutom en omgivning som upplevdes som rolig, strukturerad, var enkel och trygg, och därför byggde självförtroende. Viss medvetenhet fanns om egna begränsningar och om hälsofördelar som fysisk aktivitet kan ge, men de saknade en djupare förståelse för hur det är kopplat till hälsa i ett längre perspektiv.