Mid Sweden University

I Skolverkets kursplan för grundskolan (Skolverket, 2017) beskrivs fem förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen i matematik: problemlösningsförmågan, metodförmågan, begreppsförmågan, kommunikationsförmågan samt förmågan att föra och följa matematiska resonemang. Alla dessa förmågor är betydelsefulla för elevernas matematiska utveckling och det är dessa förmågor som utgör målet med matematikundervisningen (Skolverket, 2011). I den här studien har jag valt att fokusera på en av dessa fem förmågor; förmågan att föra och följa matematiska resonemang. Elever lär sig oftast det som vi ger dem möjlighet att lära sig (Hieberg, 2003, ref. i Jäder, 2015). Om eleverna ska få möjlighet att utveckla de matematiska förmågorna måste således undervisningen vara utformad på ett sådant sätt att förutsättningar för detta skapas. Det har dock visat sig att undervisningen inte ger alla elever förutsättningar att utveckla alla de olika förmågor som beskrivs i kursplanen (Skolinspektionen, 2009; Lundberg, 2011; Boesen et al. 2014). Syftet med den här studien är att bidra till ökad kunskap om vilka möjligheter läromedel i matematik för grundskolans årskurs 1-3 erbjuder elever att lära sig att resonera matematiskt. Jag är intresserad av att undersöka hur resonemangsförmågan beskrivs i läromedel samt vilken form av resonemang som läromedlet erbjuder eleverna att utveckla. Studiens forskningsfrågor är: 1) Hur beskrivs resonemangsförmågan i läromedlets lärarhandledning? 2) Hur beskrivs elevernas möjligheteratt träna och utveckla resonemangsförmågan? och 3) Vilken form av matematiskt resonemang erbjuder läromedlets uppgifter eleverna att utveckla? I uppsatsens undersökning ingår två läromedelsserier; Favorit matematik från Studentlitteratur samt Pixel matematik frånNatur & Kultur. Resultatet av den här studien visar att i både Favorit matematik och Pixel matematik finns en relativt tydlig koppling till skolans styrdokument där resonemangsförmåganfinns med i textform. Det tolkar jag som en indikation på att läromedlet erbjuder eleverna möjligheter att utveckla resonemangsförmågan. Vidare visar resultatet av den här studien att tanken med läromedlet är att det är främst vid gemensamma diskussioner och gemensamt arbete som eleverna får möjlighet att träna och utveckla resonemangsförmågan. Slutligen visar resultatet av den här studien att eleverna får möjlighet att träna och utveckla både den imitativa och den kreativa matematiska resonemangsförmågan. Resultatet visar att eleverna till störst del får möjlighet att träna den imitativa resonemangsförmågan och att det är främst vid problemlösningsuppgifter I Favorit matematik och vid gemensamma diskussioner i Pixel matematik som eleverna får möjlighet att träna den kreativa matematiska resonemangsförmågan. Slutsatsen av min studie är att det finns läromedel, om de används som det är tänkt, som ger eleverna möjlighet att träna och utveckla den matematiska resonemangsförmågan.