Mid Sweden University

Ett ökat antal ensamkommande flyktingbarn (EKB) till landet ställer stora krav på det rådande socialpolitiska välfärdssystemet i helhet och systemets olika institutioner i synnerhet. Syftet med denna studie är, att via ett kvalitativt tillvägagångssätt, undersöka hur socialarbetare som jobbar med EKB vid HVB-hem och stödboende förhåller sig till det ensamkommande barnets ”kulturella bakgrund” i deras arbete med målgruppen. Operationaliseringen i denna studie handlar om att samla in information av en deskriptiv karaktär med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuas fyra yrkesverksamma socialarbetare, som jobbar med EKB vid tre HVB-hem respektive ett stödboende i tre olika svenska städer. Val av respondenter skedde genom ett bekvämlighetsurval med inslag av en snöbollseffekt. Resultatet som baseras på en kvalitativ meningsfokuserad innehållsanalys, visar att respondenterna definierar ”kultur” som ett svårhanterat och komplext fenomen samt som ett närliggande begrepp till uppdraget om att stödja EKB i deras integrering i det svenska samhället. Resultatet visar även en tydlig skiljelinje mellan respondenter som väljer att fokusera på strukturella faktorer respektive de som i högre utsträckning lägger ansvaret för integreringen på EKB i sig. Trots att resultatet visar att somliga av respondenternas uppfattningar partiellt ligger nära ett kulturellt sensitivt socialt arbete, då deras svar berör exempelvis interkulturella skillnader samt vikten av respekt, öppenhet, och förståelse, så finner vi i helhet att dessa uppfattningar inte baseras på tydliga principer och/eller vetenskaplig förståelse för jämlikhet och rättvisa, och i viss mån präglas av stereotypa föreställningar. Sammanfattningsvis visar resultatet socialarbetarnas behov av ett väldefinierat förhållningssätt till ensamkommande barnets ”kulturella bakgrund” i arbetet med målgruppen.