Elevinflytande som didaktisk strategi
Samhällskunskapsämnet i svensk skola har sin bakgrund i erfarenheterna av de totalitära staternas framväxt på 1930-talet och sedemera nederlag i andra världskriget. Erfarenheterna av europeisk fascism och, i synnerhet, nationalsocialism motiverade ett starkare fokus på demokratifostran. I 1940 års skolutredning, som åtföljdes av 1946 års skolkommission, betonades att samhällsundervisningen behövde förstärkas.”Uppgiften är så pass betydelsefull för elevernas fostran till samhällsmedborgare, att ett särskilt skolämne härför bör inrättas, samhällskunskap ..” (SOU1948:27, s.7). I skolkommissionens rapport föreslogs inrättandet av ett nytt ämne och vikten av det innehåll (samhällsfostran) ämnet skulle förmedla diskuterades. Därutöver kommenterades även formerna för undervisning. ”Lika viktigt är det, att ämnet lägges upp så, att det fångar elevernas intresse.” (a.a., s. 165) Skolans samhälls- och demokratifostrande roll har återfunnits i de läroplaner som därefter gällt. Samtidigt har elevernas delaktighet i genomförandet av undervisningen betonats. I den nu gällande läroplanen för gymnasieskolan står t ex att ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Utbildningen skall dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet.” (Skolverket 2011, s.6). I den svenska skollagen konstateras att ”Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen” (SFS 2010:800). Skolans uppdrag att ge de unga en förståelse för det demokratiska samhällets arbetsformer och värderingar omfattar således att både ’leva’ som ’lära’ demokrati. I vår presentation kommer vi diskutera elevinflytande som möjlig didaktiskt orienterad handlingsstrategi i undervisningspraktik. Detta kommer ske såväl i ljuset av de förändringar som införts i den senaste svenska läroplanen gällande elevinflytande, som empiriska resultat från ett antal skolors arbete med elevinflytande. Resultaten kommer analyseras utifrån perspektiv på makt.
Källor: SFS 2010:800. Skollag, Stockholm
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Stockholm:
Skolverket SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm