Mid Sweden University

Användningen av digitala teknologier i klassrummet fortsätter att utvecklas och sker i många skolor i form av 1:1 eller en elev en dator. För att få insikt i hur elever, lärare och skolledare arbetade med användningen av digitala teknologier i klassrummet följde forskningsprojektet Unos Umeå ett 1:1 initiativ i två skolor under en period av tre år. Elevers och lärares arbete i det digitala klassrummet och skolledares arbete för att leda arbetet undersöktes i två klasser i en grundskola och två klasser i en gymnasieskola. Genom enkäter, intervjuer, fokusgruppsintervjuer och klassrumsobservationer studerades det praktiska arbetet i klassrummet och de möjligheter och utmaningar för teknikstött lärande från elev-, lärar- och rektorsperspektiven liksom för skolan som organisation.

Som analysmodell användes Ecology of Resources (Luckin, 2010) för att identifiera och tydliggöra vilka utmaningar och möjligheter som fanns när det gällde att skapa förutsättningar för teknikstött lärande i det digitala klassrummet. Modellen placerar den som lär sig (learner) i fokus i mitten av modellen. I lärprocessen finns det resurser i form av Miljö (Environment), Kunskaper och färdigheter (Knowledge and Skills) och Människor och verktyg (Tools and people). Mellan den som lär sig och resurserna kan det finnas filtrar (filters) som gör att åtkomsten till resurserna begränsas. Genom att studera och identifiera filtrar kan aspekter som hindrar åtkomsten till resurserna åtgärdas via design.

Resultaten av forskningsprojektets första tre faser visade att det fanns ett behov av kompetensutveckling på alla nivåer för att kunna skapa förutsättningar för teknikstött lärande för elever, lärare och skolledare. Ytterligare ett resultat var att det var stora skillnader mellan olika klassrum mellan de olika skolorna, men också inom samma skola. Det visade sig vara stor variationen mellan olika klassrum, vilket innebar att en del klassrum var väldigt digitaliserade medan det i andra klassrum var papper och penna som gällde. Andra utmaningar gällde frågor kring valfriheten i och ansvaret för användningen av digitala teknologier. Om möjligheterna med digitala tekniker ska uppnås och därmed förutsättningarna för teknikstött lärande och skolutveckling handlar det om att flytta fokus från teknologin till pedagogiken. Vidare verkar upptaget och användningen av digitala teknologier i lärande och undervisning i klassrummet ta tid.

Syftet med presentationen är att redovisa resultaten av de tre första faserna av forskningsprojektet Unos Umeå. Med detta som bakgrund, kommer det pågående arbetet med projektets sista fas, fjärde fasen, och de preliminära resultaten ur elev-, lärar- och skolledarperspektiven att presenteras. Praktiska implikationer för teknikstött lärande i 1:1 klassrummet kommer att diskuteras.