Mid Sweden University

Studien undersöker hur maktrelationerna visar sig i lärares användning av formativ bedömning. En fenomenografisk metod användes för att ta fram en variation av föreställningar kring formativ bedömning. Studien grundar sig i Foucaults syn på makt, vilken innebär att all makt uppstår i relationer samt att inga relationer existerar utan en maktdimension. Detta knyter an till studiens konstruktivistiska ansats som går igen i det sociokulturella perspektivet på lärande vilket kopplas till formativ bedömning samt till fenomenografi som vald metod. Resultatet visar att lärare ger uttryck för flera olika maktrelationer till eleverna. Den övergripande variationen beror av vilken nyckelstrategi som valts för undervisningen, men troligen också av lärarens personliga pedagogiska grundsyn, vilket ämne läraren undervisar i och vilken ålder och nivå eleverna har. En glidande skala kan skönjas genom de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning (1: Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer; 2: Att skapa synliga tecken på lärande; 3: Att ge återkoppling som utvecklar lärandet; 4: Att aktivera eleverna som resurser för varandra; 5: Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer), där lägre siffra anger en högre grad av lärarens ansvarighet och maktkoncentration till sig själv och en högre siffra anger en högre grad av elevernas ansvarighet och mer av delad makt mellan lärare och elever. Studiens resultat avtäcker en del av den formativa bedömningspraktiken som tidigare varit dold och kan därmed ses som ett tillskott till den ökade teoretisering av formativ bedömning som forskarsamhället eftersöker, och kan även fungera som en text för att medvetandegöra lärares praktik.