miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur uppfattas gymnasiets syfte?: En fenomenografisk studie om ungdomar utan fullgjord gymnasieutbildning
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Institution of education.
2017 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Gymnasiet är en skolgång som idag inte längre kan anses vara helt frivillig. Bland annat beskriver Lundahl (2014) hur avsaknaden av ett fullgjort gymnasium innebär svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Ofrivilligheten kan även synas i de antal ungdomar som går över från grundskolan till gymnasiet vilket enligt Malm och Lindberg (2014) är närmare 100 procent. Av dessa ungdomar är det enbart ungefär 25 procent som inte fullgör sin gymnasieutbildning (Skolverket, 2017). Anledningarna till att ungdomar inte fullgör gymnasieutbildningen är många men handlar ofta om en process som börjar redan i grundskolan (Lovén, 2013) och ofta är påverkad av socioekonomiska faktorer (Lundahl, Lindblad, Lovén, Mårald & Svedberg, 2015). I denna studie ligger en underliggande fråga i vad som gör att gymnasiet inte blir en brytpunkt ifrån tidigare skolmisslyckanden. För att förstå detta är syftet med denna studie att ta reda på hur gymnasiets institutionella syfte uppfattas av ungdomar som påbörjat men inte fullgjort en gymnasieutbildning. I studien används en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats. Sex stycken ungdomar som har påbörjat men inte fullgjort en utbildning har intervjuats med en semistrukturerad intervju. Materialet har sedan analyserats med avsikten att finna vilka kvalitativt skilda sätt som gymnasiets institutionella syfte kan uppfattas på. Resultatet visar på tre olika uppfattningskategorier: gymnasiet som delgivare av existerande kunskap, gymnasiet som fostrande av samhällsmedborgare och gymnasiet som utvecklande av samhället. I studien diskuteras hur de olika uppfattningarna visar hur gymnasiets institutionella syfte både kan uppfattas som någonting som handlar om att enbart förändra individen och något som handlar om att utveckla samhället. Det diskuteras även att dessa två sätt att se på gymnasiets institutionella syfte kan jämföras med en demokratisk och en ekonomisk syn på gymnasiets syfte. I studien diskuteras även hur kategorierna kan visa på en minskad valfrihet i övergången mellan grundskola och gymnasium vilket kan vara en av anledningarna till att processen av skolmisslyckande fortsätter mellan grundskola och gymnasium.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , p. 26
Keyword [sv]
Avhopp, Fenomenografi, Gymnasium, Ungdomar
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-32125OAI: oai:DiVA.org:miun-32125DiVA: diva2:1159054
Subject / course
Education PE1
Educational program
Bachelor Programme in Behavioural Science SBETG 180 higher education credits
Supervisors
Examiners
Note

Godkännande datum: 2017-06-02

Available from: 2017-11-21 Created: 2017-11-21 Last updated: 2017-11-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Institution of education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 10 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf