Mid Sweden University

Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger uppfattar barns övergång från förskola till förskoleklass. För att genomföra vår studie har vi intervjuat sex pedagoger, tre från förskolans verksamhet och tre från förskoleklassens verksamhet. Detta urval gjordes för att ta del av fenomenet övergång från två perspektiv. Tidigare forskning visar att samverkan och kontinuitet är centrala aspekter vid övergången. Detta blev synligt även i vår studie. Samverkan är en aspekt för att kontinuiteten ska infinna sig, men kontinuitet krävs också för att samverkan ska fungera. De två aspekterna är beroende av varandra. För att samverkan ska fungera krävs en kontinuitet på organisatorisk nivå, där planeringen av personal och resurser som exempelvis tid styrs. I vår studie ligger verksamheterna nära varandra, vilket medför att den fysiska kontinuiteten där barnen får behålla den fysiska miljön till stor del uppnås. De mest framträdande formerna av kontinuitet är i vår studie undervisningskontinuiteten samt den sociala kontinuiteten. Undervisningskontinuiteten är i vår studie framträdande då pedagoger i förskolan menar att det de arbetar med i sin verksamhet bör vara en introduktion till vad barnen möter i förskoleklassen. Pedagogerna från förskoleklassen menar i sin tur att de vill arbeta med samma saker som i förskolan, men göra det aningen svårare så att barnen utmanas. Den sista formen av kontinuitet är den sociala kontinuiteten, som innebär att barnen får behålla sin gemenskap och gruppkonstellation i övergången. I vår studie uppfattar pedagogerna att den sociala kontinuiteten är central för barnen, men att det i vissa fall kan vara bra för barnen att dela på grupper så att de får en ny start. Alla formerna av kontinuitet är beroende av varandra för att en välfungerande kontinuitet ska gå att uppnå i övergången.