Mid Sweden University

Bakgrund:

Vitala parametrar kan tidigt påvisa en försämring i patientens tillstånd. Det är sjuksköterskans ansvar att på ett adekvat sätt kontrollera, följa upp samt sätta in åtgärder, det vill säga att sjuksköterskan aktivt skall arbeta för att förhindra att patienten hamnar i ett livshotande tillstånd. Detta kräver effektiva mätmetoder, effektiva bedömningar samt snabbt beslutsfattande i olika situationer.

Syfte:

Att belysa arbetet med vitalparametrar som en del i att upptäcka försämring hos patienter på vårdavdelning ur allmänsjuksköterskans perspektiv.

Metod:

Designen är en litteraturöversikt där sökningar gjorts i PubMed samt CINAHL. Fjorton studier inkluderades i litteraturöversikten var av sju studier hade kvalitativ design och sju hade kvantitativ design. En av dessa hittades genom manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt granskningsmall från SBU för observationsstudier.

Resultat:

Innefattar 3 huvudkategorier, vilka är Kunskap och erfarenhet, Organisation vid försämring samt Åtgärd vid försämring.

Diskussion:

Arbetet med vitala parametrar påverkas av olika faktorer. Bortfall av viktig erfarenhet, tidsbrist samt kunskapsbrist på grund av bristen på utbildning, lättillgängliga riktlinjer samt handlingsplaner. Genom att utveckla tydliga handlingsplaner, lätt tillgängliga riktlinjer, utveckla sjuksköterskans kunskap gällande effektiva mätmetoder samt mätinstrument i arbetet med vitala parametrar, kan försämring i patientens tillstånd lättare upptäckas av sjuksköterskan. Detta skulle även stärka sjuksköterskans självförtroende i bedömningarna. Vidare forskning bör fokusera på hur förbättringsarbete kan effektivisera sjuksköterskans arbete samt stärka trygga bedömningar av patienten.