Denna uppsats handlar om hur anställdas sociala och organisatoriska arbetsmiljö påverkas av att ha flexibla arbetsarrangemang. Med flexibla arbetsarrangemang menas tidsflexibilitet och arbetsplatsflexibilitet i arbetet. En kvalitativ studie genomfördes med semistrukturerade intervjuer, där sex personer deltog. Respondenter som intervjuades har anställning i den studerade organisationen. Intervjuerna har analyserats utifrån sociologiska teorier från Richard Senett och Zygmunt Bauman samt tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visade att de anställda i organisationen är splittrade i sina upplevelser av flexibla arbetsarrangemang. Anställda upplever flexibla arbetsarrangemang som positiva för att de får mer handlingsutrymme i sina arbetsuppgifter, frihet, kontroll och kan anpassa sitt arbete bättre. Samtidigt menar respondenter att upplevelsen av flexibla arbetsarrangemang kan vara stressande, detta för att individerna ska själva strukturera och planera sitt arbete. De är ofta tillgängliga via digitaliserad kommunikation som mejl, telefon och skype på kvällar och helger. Det är svårt att hålla isär arbete och privatliv för att det är så mycket frihet i arbetet, det blir otydliga gränser om vad som är arbete och inte. Respondenter uppger att de har ett stort intresse i sitt arbete och detta gör att de ibland tar sin privata tid till arbetsrelaterade uppgifter som vid arbete på semester. De anställda har en svag uppfattning om hur mycket tid de lägger ned på arbetsrelaterade uppgifter. De uppger att även om det är svårt att ha kontroll på hur mycket tid som går åt till varje enskild uppgift och respondenter uppger att de ofta arbetar mer än heltid.
2017-06-19