Studien handlar om betydelsen av mellanmänskliga relationer inom socialtjänsten. Vidareberör arbetet vikten den icke-verbala kommunikationen som sker mellan klient ochsocialsekreterare samt de svårigheter som kan uppstå vid olika former av beslutsfattande.Arbetet grundar sig på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma socionomeroch berör vissa organisatoriska förutsättningar utifrån gräsrotsperspektivet. Studien utgår frånett hermeneutiskt synsätt där insamlat material kopplas till betydelsen av det fysiska mötet.Av resultatet framgår att socialsekreterare upplever en hög arbetsbelastning och påtaladtidsbrist vilket ofta resulterar i snabba bedömningar samt nedprioriteringar av fysiska mötenmed syfte att effektivisera arbetet utifrån rådande bestämmelser.