Källkritik– en ofullständig bro mellan skolan och samhället
2017 (Swedish)Independent thesis Basic level (university diploma), 5 credits / 7,5 HE credits
Student thesis
Abstract [sv]
I takt med att tekniken utvecklats under det senaste årtiondet har nyhetsspridningen på sociala medier utvecklats snabbt, emellertid sprids falska uppgifter i en allt snabbare och större omfattning och delas utan eftertanke. Regeringens rapport från 2015 om Svenska framtidsutmaningar visar att en av de största demokratiska utmaningarna handlar om individers motivation och förmåga att källkritiskt ta del av det digitala medieinnehållet. Vilket påvisar vikten av en källkritisk grund i dagens samhälle.
Syftet med denna studie var att få en inblick över hur lärare tillämpar och ser på de källkritiska momenten enligt läroplanen. Vi har även sökt svar på vilka brister och problem som finns med läroplanen för att se om skolverket och lärarna rättat sin läroplan efter den digitala utvecklingen och problematiken som den falska nyhetsspridning medför.
Det här är en kvalitativ studie med sex stycken semistrukturerade intervjuer med lärare från
olika skolor inom samhällskunskap, svenska, religion och historia. Det empiriska material som använts i studien är framställt genom transkriberade intervjuer och analyserat genom analysmetoden tematisering, där de teman vi fick fram var följande: läroplanen, kunskapsnivå hos elever och tillämpning av källkritik.
I resultatet kan man se att lärarna förhåller sig till källkritiken efter deras egna subjektiva förmåga att analysera läroplanen, en läroplan som anses vara otydlig och öppen för tolkning. Hur begreppet källkritik ska appliceras konkretiseras inte, vilket ställer stora krav på läraren. Vilket innebär att elever som tar examen från olika skolor, kan gå ut med olika källkritiska grunder, trots samma läroplan.
Källkritik för den digitala utvecklingen nämns inte i läroplanen trots tydliga resultat av den tidigare forskningen, studier och framtidskommissionens rapport. Vilket hypotetiskt, enligt tidigare forskning, kan leda till unga människor fortsätter skapa sig uppfattningar av världen som kan byggas på alternativ nyhetsrapportering och felaktig information som är snedvriden och vinklad.
Resultat visar även att lärarna jobbar aktivt för att utveckla elevernas kunskaper om källkritik. Analyser av vittnesuppgifter, föreläsningar med viralgranskaren och studiebesök på museer för att stärka synen om varifrån grundkällan kommer ifrån, är ett par exempel på undervisningen. De upplever att det finns svårigheter i att lära ut källkritik och att eleverna oftast har svårt att förstå att en historia har två olika sidor och tolkningar. Men att det främsta problemet är att det är svårt för eleverna att förstå hur de ska applicera metoderna för källkritik utanför skolämnet och hur lärarna ska arbeta för att få dem att förstå det.
Vår entydiga slutsats är att det finns stora brister med läroplanen och undervisningen av källkritik. Och om inte skolverket arbetar för att utbilda unga människor att källkritiskt ta del av digitalt medieinnehåll, så kommer en av regeringens största demokratiska utmaningar, att utveckla människors förmåga att källkritiskt ta del av digitalt medieinnehållet, förbli en utmaning.
Place, publisher, year, edition, pages
2017. , p. 28
Keywords [sv]
Källkritik, skola, lärare, falska nyheter, ungdomar, läroplan, internet.
National Category
Media and Communication Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-30817OAI: oai:DiVA.org:miun-30817DiVA, id: diva2:1106896
Subject / course
Journalism JO1
Educational program
Journalistprogrammet SJUPG 180 GR
Supervisors
Examiners
2017-06-082017-06-082025-02-11Bibliographically approved