miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skogsanvändningens påverkan på växthusgasbalansen: En scenarioanalys för Jämtlands län fram till 2050
Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Ecotechnology and Sustainable Building Engineering.
2016 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

Forests are often cited as an important factor in order to minimize greenhouse gas (GHG) emissions since the wood raw material has many beneficial uses related to reducing GHGs emissions. In Jämtland the potential of using forests as a measure of reducing GHGs emissions is considerable since more than half of the county's land area consists of productive forest land. Since the wood raw material is a limited resource, it is required that the raw material is used as efficiently as possible, for the right purpose, and where the reduction potential regarding GHG emissions will be as large as possible. To investigate this, a model has been constructed in which different utilization options for the forest can be simulated with respect to GHG emissions with the aim to investigate how the use of the forest in Jämtland affects the GHG balance in a short term perspective. The model, called SkogSim 2050, has been constructed in Microsoft Excel and has been used to simulate seven different scenarios that describe how the use of forest raw material in Jämtland is expected to affect the GHG balance by 2050. The scenarios have been chosen with regard to various competing uses of forest products and includes only the main applications that exist today, namely sawn timber, pulp and paper production and wood fuel. One scenario also simulates how the GHG balance is affected if the forest would not be felled. Some of the scenarios include an increased extraction of logging residues in the form of branches and tree tops (GROT) and stumps compared to today's withdrawal. The results of the simulated scenarios show that all scenarios are resulting in significant reduced or prevented GHG emissions when consideration is given to substitution and storage effects. The results also show that the major impact on the GHG balance in the different scenarios are strongly linked to the type of energy that is assumed to be substituted. When coal was considered as the substituted fuel the scenario that only included production of wood fuels combined with a significantly increased extraction of logging residues resulted in the greatest impact on the GHG balance with reduced or prevented GHG emissions of up to 520 million tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) for the whole simulated time period; 2014-2050. If instead, natural gas was considered as the substituted fuel the positive effects were reduced substantially in all scenarios and the scenario which simulated no logging went from being the option that provided the lowest reduced or prevented GHG emissions to represent the highest reduction and prevention of GHG emissions of approximately 330 million tons CO2e for the whole simulated time period. The results also show that increased extraction of forest residues for substitution of natural gas provides a direct negative effect on the reduction and prevention of GHG emissions in the short term. Based on the results it is possible to conclude that in the short term it is vital to also evaluate how the emissions of biogenic carbon dioxide (CO2) affect the GHG balance. Fossil CO2 emissions from the use of forest raw material in Jämtland represent only a small part of the overall impact on the GHG balance and it is instead the amount of wood fuel that is used, and the substitution effects linked to the use, that has the greatest impact on the GHG balance in a short term perspective.

Abstract [sv]

Skogen pekas ofta ut som en avgörande faktor för att kunna minimera utsläppen av växthusgaser då skogsråvaran har många klimatnyttiga användningsområden. I Jämtland finns det goda förutsättningar för att nyttja skogen för klimatnyttiga ändamål då mer än hälften av länets landareal utgörs av produktiv skogsmark. Eftersom att skogsråvaran utgör en begränsad resurs krävs det att råvaran används så effektivt som möjligt, till rätt ändamål och där utbytet gällande besparade växthusgasutsläpp blir så stort som möjligt. För att undersöka detta har en modell konstruerats där olika användningssätt för skogen kan simuleras med avseende på växthusgasutsläpp med syftet att undersöka hur nyttjande av Jämtlands skogar påverkar växthusgasbalansen utifrån ett kortare tidsperspektiv. Modellen, benämnd SkogSim 2050, har konstruerats i Microsoft Excel och har använts till att simulerar sju olika scenarier som beskriver hur användandet av skogsråvaran i Jämtland förväntas påverka växthusgasbalansen fram till 2050. Scenarierna har valts med avseende på olika konkurrerande användningsområden för skogsråvaran och inkluderar endast de huvudsakliga användningsområden som existerar idag, nämligen sågvirke, pappers- och massaproduktion och trädbränsle. Ett scenario simulerar också hur växthusgasbalansen påverkas om skogen inte skulle avverkas. Några av scenarierna inkluderar även ett ökat uttag av avverkningsrester i form av grenar och toppar (GROT) och stubbar jämfört med dagens uttag. Resultatet från de simulerade scenarierna visar på att alla scenarier resulterar i stora reducerade eller förhindrade utsläpp av växthusgaser när hänsyn tas till substitutions- och lagringseffekter. Resultatet visar också på att hur stor påverkan på växthusgasbalansen är i de olika scenarierna är starkt knuten till vilket energislag som antas substitueras. Vid användning av kol som substituerat bränsle resulterade scenariot som endast inkluderar produktion av trädbränslen i kombination med ett drastiskt ökat uttag av avverkningsrester i störst påverkan på växthusgasbalansen gällande reducerade eller förhindrade utsläpp av växthusgaser på upp emot 520 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) för hela den simulerade tidsperioden; 2014-2050. Om istället naturgas anges som substituerat bränsle minskar den positiva effekten avsevärt i alla scenarier och scenariot som simulerar ingen avverkning går från att vara det alternativ som ger lägst reducerade eller förhindrade växthusgasutsläpp till att resultera i högst reduktion och förhindrande av växthusgasutsläpp på ungefär 330 miljoner ton CO2e för hela den simulerade tidsperioden. Resultatet visar också på att ett ökat uttag av avverkningsrester för substitution av naturgas ger en direkt negativ effekt på reduktionen och förhindrandet av växthusgasutsläpp i det korta perspektivet. Baserat på resultaten går det att dra slutsatsen att i det korta tidsperspektivet är det vitalt att även utvärdera hur utsläppen av biogen koldioxid (CO2) påverkar växthusgasbalansen. De fossila CO2-utsläppen från nyttjandet av skogsråvaran i Jämtland utgör endast en liten del av den totala påverkan på växthusgasbalansen och det är istället den mängd trädbränsle som nyttjas samt substitutionseffekter kopplade till det nyttjandet som har störst påverkan på växthusgasbalansen.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 49 p.
Keyword [sv]
Skogsbruk, skogsanvändning, koldioxid, växthusgaser, modell, scenario
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-30790Local ID: Mö-V16-G3-003OAI: oai:DiVA.org:miun-30790DiVA: diva2:1103796
Subject / course
Environmental Engineering MM1
Supervisors
Examiners
Note

2016-06-29

Available from: 2017-05-31 Created: 2017-05-31

Open Access in DiVA

fulltext(1499 kB)12 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1499 kBChecksum SHA-512
5556c08f1671a3c4351ba578c6e536ec384a91d5a25842fdbc5f4cf41ee7ec6906c02e7d044a95b776dc195d4dfa3d28a98da2350578d63d366fde5eafebe928
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Theorell, Linus Theorell
By organisation
Department of Ecotechnology and Sustainable Building Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 12 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 4 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf