Mid Sweden University

Problemformulering och syfte: Inom svensk politik har kategorin av icke folkvalda vuxit i antal och är numera konstant närvarande och aktiva inom det politiska systemet. Dessa yrkesroller har anställts för att bedriva politik och är därmed inte folkvalda representanter. De icke folkvalda innefattar yrkesroller som exempelvis politiskt sakkunniga och pressekreterare i Regeringskansliet samt politiska sekreterare i riksdagen. Eftersom att kategorin av icke folkvalda aktörer har vuxit i antal och även har kommit att få en allt viktigare roll inom den svenska demokratin föreligger det därmed ett intresse samt ett behov av att lyfta dessa osynliga aktörer. Medborgarna har ur ett demokratiskt perspektiv rätten att tillhandahålla mer information om dessa aktörers funktioner i Sveriges politiska system. Studien har därmed syftet att undersöka pressekreterarens syn på sin yrkesroll samt utläsa tendenser på skillnader pressekreterare emellan. Studien ämnar utifrån det att undersöka pressekreteraren ur ett demokratiskt perspektiv.

Metod och material: I denna studie har vi valt att utgå från en kvalitativ metod. För att besvara studiens syfte och frågeställningar är studien baserad på åtta stycken halvstrukturerade samtalsintervjuer med före detta pressekreterare från det Socialdemokratiska partiet. Studien har ambitionen att bidra med en ökad förståelse kring den politiska pressekreterarens yrkesroll samt mediala funktioner ur ett demokratiskt perspektiv. Därmed löper dessa teman genomgående genom studien.

Huvudresultat: I studien framkommer det att yrkesrollen som pressekreterare kan te sig olika utifrån vad individen själv anser är ett korrekt agerande. Det framkommer vidare att pressekreterarens bakgrund delvis påverkar hur hen agerar i sin roll som pressekreterare till en politiker och att det därmed inte bara finns ett sätt att anta rollen på, utan flera. Trots att pressekreterarens huvuduppgift beskrivs vara som politikerns mediala rådgivare visar studien att pressekreteraren även tenderar att beblanda sig med de politiska besluten. Pressekreteraren besitter därmed en möjlighet att ha en inverkan på de politiska besluten, trots att hen inte är en folkvald politiker.