miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Employment Status, Anxiety and Depression in a Municipal Context
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences. University of Gävle.
Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Department of Public Health Science, Karolinska Institutet.
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences.ORCID iD: 0000-0001-5221-9504
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Health Sciences. University of Gävle; Karolinska Institute.
2017 (English)In: Research in Health Science, ISSN 2470-6213, Vol. 2, no 1Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Objectives: This  study  aimed  to  investigate  the  prevalence  of  anxiety  and  depression  by  employment status among a sample of the working age population residing in Gävle Municipality in Sweden.

Methods:  A  total  of  241  persons  completed  a  self-administered  postal  questionnaire  in  the  baseline survey  of  the  Gävle  Household,  Labour  Market  and  Health  Outcomes  (GHOLDH)  survey,  which collected  information  on  the  employment  status  and  psychological  health  (anxiety  and  depression) among persons aged 18-65 years. Descriptive and multivariate analyses were performed.

Results:  The  prevalence  and  risk  of  anxiety  and  depression  were  high  among  people  who  were  out  of work. In the multiple regression analysis, compared to employed people, those who were not employed had a risk of anxiety of 7.76 (5.97-9.75) and 4.67 (3.60-5.74) for depression.

Conclusion: The prevalence of anxiety and depression was higher among those who were out of labour marketas compared to those employed. Furthermore, people who were out of work had a higher risk of anxiety and depression. The odds were slightly higher for anxiety than for depression.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. Vol. 2, no 1
Keyword [en]
Gävle, employment status, anxiety, depression
National Category
Medical and Health Sciences Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-30394DOI: 10.22158/rhs.v2n1p12OAI: oai:DiVA.org:miun-30394DiVA: diva2:1078599
Available from: 2017-03-06 Created: 2017-03-06 Last updated: 2017-11-29Bibliographically approved
In thesis
1. Employment Status and Inequalities in Health Outcomes: Population-based Studies from Gävleborg County
Open this publication in new window or tab >>Employment Status and Inequalities in Health Outcomes: Population-based Studies from Gävleborg County
2017 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Background and objectives: From a public health perspective, it is important not only to improve and maintain health, but also to promote equality in health. Epidemiological research has showed the importance of work and unemployment in the development of socio-economic health inequalities, and peoples life chances are suggested to be conditioned by participation or exclusion from the labour market. The most recent economic recession has brought further changes to the labour market that might have aggravated the already multifaceted image of inequalities in health. Gävleborg County was one of the hardest hit counties in Sweden, which experienced a myriad of changes in the labour market that went beyond those of the Swedish national average, in terms of increase in flexible forms of employment, factory closures, and lay-offs. The overall objective of this thesis was to investigate the relationship between employment status and health-related inequalities in Gävleborg County, Sweden. In addition, the Specific objectives for the thesis were to: assess the relationship between employment status and self-reported health in Gävleborg (Study I); to estimate the relationship between employment status and suicidal ideation during the economic recession in Gävleborg (Study II); to estimate the prevalence of anxiety and depression among economically active people living in the Municipality of Gävle (Study III) and to assess experiences and perceptions of well-being after involuntary job loss in Gävle (Study IV).

Methods: Study I and II in this thesis used data from the 2010 Health in Equal Terms survey, a cross-sectional survey carried out in Gävleborg County in Sweden. A total of 4,245 individuals, aged 16–65 years were included in the analyses. Study III was performed in Wave 1 (baseline survey) of the Gävle Household, Labour Market Dynamics and Health Outcomes survey (GHOLDH), a panel survey with household as the follow-up unit. A total of 241 persons completed a self-administered postal questionnaire which collected information on the employment status and psychological health (anxiety and depression) among persons aged 18–65 years. The thesis used descriptive analyses and logistic regression models to describe and explore the relationship between employment status, self-reported health and suicidal ideation in Gävleborg County (Studies I and II). Descriptive analysis of means and a multiple regression analysis for adjusted means of HADS, were used in order to estimate the prevalence of anxiety and depression among economically active persons residing in the Gävle Municipality (Study III). Study IV used a qualitative approach to gain a deeper understanding of how involuntarily unemployed persons in Gävlexperceive their well-being. Sixteen unemployed men and women aged 28–62 were interviewed face-to-face. A purposeful sampling strategy was used in order to suit the research question and to increase the variation among informants. The interview texts in Study IV were analysed using thematic analysis.

Results: In Study I, the prevalence of poor self-reported health (SRH) was twice as high in the group of people who were not employed (42%) compared to the employed group (21.6%). Individuals outside the labour market had odds of poor health of 2.64 (Cl 2.28–3.05) compared to their employed counterparts. Controlling for other covariates reduced the risk slightly to 2.10 (1.69–2.60), but remained statistically significant. Moreover, other variables such as long-standing illness, age, income and lack of social support were associated with self-reported poor health. In Study II, among those not employed, 11.2% had been in a situation where they had seriously considered taking their life (at some time during the past 12 months). The corresponding figure for those employed was 2.9%. Unadjusted results of the logistic regression analysis revealed that people who were not employed had about a four times higher risk of suicidal ideation, with an OR of 4.21 (CI: 3.14–5.64) compared to their employed counterparts. Controlling for other covariates, reduced the risk from 4.21(CI 3.14–5.64) in model I, to 1.73 (CI 1.16–2.57) in model IV, but remained statistically significant. In addition, other variables were associated with suicidal ideation. In Study III, the prevalence and risk of anxiety and depression were high among people who were out of work. In the multiple regression analysis, compared to employed people, those who were not employed had a risk of anxiety of 7.76 (5.97–9.75) and 4.67 (3.60–5.74) for depression. Study IV revealed six different themes from the interviews: Work was perceived as the basis for belonging; loss of work affected people’s social life and consumption patterns due to changes in their financial situation. Feelings of isolation, loss of self-esteem, and feelings of hopelessness were reported, affecting the respondents’ physical well-being. Longer duration of unemployment increased the respondents’ negative emotions. Activities, structure, and affiliation in other contexts were reported as part of their strategy for coping with poor mental health.

Conclusion: This thesis found a statistically significant relationship between being outside the labour market and poor SRH, a high risk of suicidal ideation, anxiety, and depression during the recent economic recession. The relationship between employment status and SRH was partially explained by socioeconomic, demographic and lifestyle variables. In addition, the relationship between employment status and suicidal ideation was, for the most part, explained by demographic, socio-economic and self-reported psychological variables. Atxithe municipal level, the prevalence of anxiety and depression was higher among those who were out of the labour market as compared to those who were employed and the odds of anxiety and depression were higher among people out of the labour market, but this was less prominent for depression than for anxiety. Job loss created feelings of loss of dignity and belonging as a human being. The participants experienced feelings of worry, insecurity, and stress due to their changed financial situation, which in turn led to isolation and loss of self-esteem. Social support and having activities other than work gave structure and meaning to everyday life. The results of this thesis indicate a need for early detection and potential treatment of people out of the labour force and for being aware of the increased risk of poor health symptoms and disorders among unemployed individuals. The findings also indicate a need for primary prevention strategies, implying that policy-makers must pay attention to the health status of those who are out of work, especially during times of combined economic hardship and labour market fluctuations. However, longitudinal studies are warranted to shed further light on the mechanisms through which employment status and conditions impact physical and psychological health outcomes.

Abstract [sv]

Bakgrund och Syfte: I ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att inte bara förbättra och bibehålla hälsan utan också främja jämlikhet i hälsa. Epidemiologisk forskning har visat vilken betydelse arbete och arbetslöshet har i utvecklingen av socioekonomiska hälsorisker, där människors möjligheter i livet föreslås vara beroende av deltagande i eller uteslutning från arbetsmarknaden. Den senaste ekonomiska lågkonjunkturen har medfört ytterligare förändringar på arbetsmarknaden som kan ha förvärrat den redan mångfacetterade bilden av ojämlikheter i hälsa. Gävleborgs län var ett av de hårdast drabbade länen i Sverige, som upplevde en myriad av förändringar på arbetsmarknaden som gick utöver det svenska nationella genomsnittet när det gäller ökning av flexibla anställningsformer, fabriksnedläggningar och uppsägningar. Det övergripande syftet för denna avhandling var att undersöka förhållandet mellan anställningsstatus och hälsorelaterade ojämlikheter i Gävleborgs län. Dessutom var de specifika syftena för avhandlingen, att bedöma sambandet mellan anställningsstatus och självrapporterad hälsa i Gävleborgs län (studie I); att bedöma relationen mellan anställningsstatus och självmordstankar under ekonomisk recession i Gävleborgs län (Studie II); att uppskatta förekomsten av ångest och depression bland ekonomiskt aktiva personer bosatta i Gävle kommun (Studie III) och att bedöma erfarenheter och uppfattningar om välbefinnande efter ofrivillig arbetsförlust i Gävle kommun (Studie IV).

Metoder: Studie I och II i den här avhandlingen använde data från hälsa på lika villkor-undersökningen 2010, en tvärsnittsundersökning utförd i Gävleborgs län i Sverige. Totalt 4 445 individer, i åldrarna 16-65 år, ingick i analyserna. Studie III utfördes inom baslinjeundersökningen av Gävle Household, Labour Market Dynamics and Health Outcomes survey (GHOLDH), en panelundersökning med hushåll som uppföljningsenhet. Totalt 241 personer besvarade ett frågeformulär som samlade information om anställningsstatus och psykisk hälsa (ångest och depression) bland personer i åldrarna 18-65 år. Avhandlingen använde beskrivande analyser och logistiska regressionsmodeller för att beskriva och undersöka förhållandet mellan anställningsstatus, självrapporterad hälsa (SRH) och självmordstankar i Gävleborgs län (studie I och II). Beskrivande analys av medelvärden för HADS och en multipel regressionsanalys för justerade medelvärden för HADS användes för att uppskatta förekomsten av ångest och depression bland ekonomiskt aktiva personer bosatta i Gävle kommun (studie III). Studie IV använde ett kvalitativt tillvägagångssätt för att få en djupare förståelse förxivhur ofrivilligt arbetslösa personer i Gävle uppfattar sitt välbefinnande, här definierat som övergripande fysiskt och psykiskt välbefinnande inklusive livskvalitet. Sexton arbetslösa män och kvinnor i åldrarna 28-62 år intervjuades ansikte mot ansikte. En målstyrd urvalsstrategi användes för att passa forskningsfrågan och för att öka variationen mellan informanter. Intervjutexterna i studie IV analyserades med hjälp av tematisk analys.

Resultat: I studie I var förekomsten av dålig SRH dubbelt så hög i gruppen av personer som inte var anställda (42%) jämfört med den anställda gruppen (21,6%). Personer utanför arbetsmarknaden hade odds för dålig självrapporterad hälsa på 2,64 (Cl 2,28-3,05) jämfört med deras anställda motsvarigheter. Efter kontroll för andra möjliga påverkande faktorer minskade risken något till 2,10 (1,69-2,60), men förblev statistiskt signifikant. Vidare visade sig andra faktorer såsom långvarig sjukdom, ålder, inkomst och brist på socialt stöd vara förknippade med dålig självrapporterad hälsa. I studie II, hade 11,2% bland de som inte var anställda, varit i en situation där de allvarligt hade övervägt att ta sitt liv (någon gång under de senaste tolv månaderna). Motsvarande siffra för de anställda var 2,9%. Ojusterade resultat av den logistiska regressionsanalysen visade att personer som inte var anställda hade fyra gånger högre risk för självmordstankar, med odds på 4,11 (CI: 3,14-5,64) jämfört med deras anställda motsvarigheter. När andra kontrollvariabler adderades till analysen, reducerades risken från 4.21 (CI 3.14-5.64) i modell I till 1,73 (CI 1,16-2,57) i modell IV, men förblev statistiskt signifikant. Andra variabler visade sig också vara associerade med självmordstankar. I studie III var prevalensen och risken för ångest och depression hög bland personer som var utanför arbetsmarknaden. I regressionsanalysen, hade de som inte var anställda en risk för ångest på 7,76 (5,97-9,75) och för depression på 4,67 (3,60-5,74), jämfört med sina anställda motsvarigheter. Studie IV avslöjade sex olika teman från intervjuerna: Arbetet uppfattades som grunden för tillhörighet, arbetsförlust påverkade respondenternas sociala liv och konsumtionsmönster på grund av förändringar i deras ekonomiska situation. Känslor av isolering, förlust av självkänsla och känslor av hopplöshet rapporterades, vilket påverkade respondenternas fysiska välbefinnande. Längre tid i arbetslöshet ökade respondenternas negativa känslor. Aktiviteter, struktur och tillhörighet i andra sammanhang rapporterades som en del av deras strategier för att motverka dåligt psykiskt välbefinnande.

Konklusion: Denna avhandling hittade ett statistiskt signifikant förhållande mellan att vara utanför arbetsmarknaden och dålig SRH, hög risk för självmordstankar samt ångest och depression under den senaste ekonomiska lågkonjunkturen. Förhållandetxvmellan anställningsstatus och SRH förklarades delvis av socioekonomiska, demografiska och livsstilsfaktorer. Vidare, så förklarades förhållandet mellan anställningsstatus och självmordstankar till största delen av demografiska, socioekonomiska och självrapporterade psykologiska variabler. På kommunal nivå var prevalensen av ångest och depression högre bland de som var utanför arbetsmarknaden jämfört med de med anställning, och oddsen för ångest och depression var högre bland människor utanför arbetsmarknaden, men detta var mindre framträdande för depression än för ångest. Att förlora jobbet skapade känslor av förlust av värdighet och tillhörighet som en människa. Deltagarna upplevde känslor av oro, osäkerhet och stress på grund av deras förändrade ekonomiska situation, vilket i sin tur ledde till isolering och förlust av självkänsla. Socialt stöd och andra aktiviteter än arbete gav struktur och betydelse för vardagen. Resultaten av denna avhandling tyder på ett behov av tidig upptäckt och potentiell behandling av människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden och att vara medveten om den ökade risken för dåliga hälsosymtom och störningar bland arbetslösa individer. Resultaten visar också på behovet av primära förebyggande strategier och innebär att de politiska beslutsfattarna måste uppmärksamma dem som inte är i arbetet, särskilt i tider med kombinerade ekonomiska svårigheter och arbetsmarknadsfluktuationer. Långtidsstudier är dock nödvändiga för att ytterligare belysa de mekanismer genom vilka anställningsstatus och anställningsvillkor påverkar fysiska och psykologiska hälsoproblem.

Place, publisher, year, edition, pages
Sundsvall: Mid Sweden University, 2017. 52 p.
Series
Mid Sweden University doctoral thesis, ISSN 1652-893X ; 272
Keyword
Employment status, self-reported health, health inequalities, suicidal ideation, anxiety, depression, out of work, perceived well-being, qualitative approach, recession time, Gävle, Anställningsstatus, självrapporterad hälsa, ojämlikhet i hälsa, självmordstankar, ångest, depression, utanför arbetsmarknaden, upplevt välbefinnande, kvalitativt tillvägagångssätt, lågkonjunktur, Gävle
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-32007 (URN)978-91-88527-31-8 (ISBN)
Public defence
2017-12-08, C326, Sundsvall, 10:00 (Swedish)
Supervisors
Note

Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 4 accepterat.

At the time of the doctoral defence the following papers were unpublished: paper 4 accepted.

Available from: 2017-11-03 Created: 2017-11-03 Last updated: 2017-11-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(328 kB)1 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 328 kBChecksum SHA-512
550c8ccc7329f646db42bd6c0ed3e2a4dbd034f0d268c26b984ad7056311b2bf8eb2c1412cc65c2ad491a5a39296d66c6e0bfb223c1f9775267421e87021abec
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full text

Authority records BETA

Hiswåls, Anne-SofieSoares, JoaqimMacassa, Gloria

Search in DiVA

By author/editor
Hiswåls, Anne-SofieSoares, JoaqimMacassa, Gloria
By organisation
Department of Health Sciences
Medical and Health SciencesPublic Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 32 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf