Mid Sweden University

Redovisning och revision av hållbarhetsinformation har historiskt sett varit tämligen oreglerat, men det håller på att förändras. Hållbarhetsrapportering blir vanligare, både på grund av ökad reglering och krav från marknadsaktörer, och i samband med detta börjar även diskussionen tafart kring granskningen av sådana rapporter då det inte är självklart att reglering är det mest samhällsekonomiskt effektiva tillvägagångssättet. Positive Accounting Theory erbjuder en förklaringsmodell som används för att predicera företags val kring redovisning och revision av traditionell finansiell information. Det har visat sig att den även är applicerbar på mängden avgiven hållbarhetsinformation. I detta arbete utför vi statistiska tester för att kunna analysera huruvida teorins tre vanligaste hypoteser också går att tillämpa på företags val kring hållbarhetsrevidering, i syfte att bistå lagstiftare och andra beslutsfattare med kunskap inom området. Vårt resultat stärker att hypotesen om politiska kostnader bör gå att tillämpa, medan vi inte finner stöd för att hypotesen om bonusplaner eller hypotesen om skuldsättningsgrad ärapplicerbara i sammanhanget. Vi redogör dock för ett antal skäl till att utreda samtliga hypoteser närmare och lämnar ett antal förslag på framtida forskning.

Accounting and auditing of sustainability information has historically been fairly unregulated, but that is changing. Sustainability reporting is becoming more commonplace, because of expanded regulation but also from market demands, and the debate about auditing of such reports is on the rise since it is not necessarily the case that regulation is the most economicallyeffective way of handling the issue. Positive Accounting Theory offers a number of potential explanations for the choices that companies make with regards to accounting and auditing of traditional financial information, and it has been shown previously that it can be applied for explaining the amount of sustainability information that is voluntarily disclosed as well. In this paper we perform statistical tests in order to find out whether the three most commonly used hypotheses within PAT might be used to explain the choices that companies make with regards to auditing of sustainability information, in order to enable informed decision making for lawmakers and policymakers. Our findings support the use of the political costs hypothesis in this context, but we find no support for using the bonus plan hypothesis or the debt/equity hypothesis within the context of sustainability auditing. We do however recount a number of reasons for exploring the subject further, and we offer a number of possible avenues for future research.