miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Incitament för energieffektivisering i 60- och 70-talets bostadsbestånd
KTH, School of Architecture and the Built Environment.
KTH, School of Architecture and the Built Environment.ORCID iD: 0000-0003-2736-5176
2011 (English)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Startpunkten för det projekt som sammanfattas i denna rapport var ett antal observationer och hypoteser. Det första konstaterandet var att den stora del av vårt bostadsbestånd som byggdes under det sk miljonprogrammet nu står inför omfattande renoveringar. Det ligger då nära tillhands att se detta som en möjlighet att samtidigt göra insatser som minskar energiförbrukningen. En andra utgångspunkt för projektet var dock att bostadsföretagen agerade väldigt olika i denna situation. Vissa gjorde stora insatser för att minska energiförbrukningen medan andra inte gjorde det. Frågan uppstod hur incitamenten egentligen såg ut för att energieffektivisera i samband med upprustningen av miljonprogramshus.Lite tillspetsat kan man säga att det fanns två konkurrerande huvudhypoteser. Den ena hypotesen sa att orsaken till att inte mer gjordes helt enkelt var att det inte var lönsamt att göra så mycket. Den andra hypotesen sa att det fanns många lönsamma åtgärder men att företagen av olika anledningar inte genomförde dem.Resultaten från studien kan sammanfattas i följande punkter:- Det finns en stor potential för energieffektivisering i bostadsbeståndet från 60- och 70-talen Även om det naturligtvis finns stora variationer beroende på hur husen fungerar idag kan det handla om besparingar på kring 30%. Många företag har redan gjort betydande insatser och fler planerar åtgärder.- Resultaten i denna studie talat enligt vår mening för att den andra hypotesen ovan: Orsaken till att inte mer görs är helt enkelt att det inte är mer som är lönsamt. Kan det vara en tillfällighet att inga privata företag i denna studie klassats som ”ambitiösa”, dvs gjort eller planerar mycket genomgripande insatser för att minska energiförbrukningen? Kan alla dessa företag ”räkna fel”? Och varför verkade de företag som gjort mest vara minst intresserade av att diskutera ekonomiska kalkyler och ekonomiska resultat? Den metod som sägs visa att många åtgärder är lönsamma – genom att man räknar med ”paket” av åtgärder innebär i praktiken att man sänker avkastningskravet på investerade medel.- När det gäller kalkylering rekommenderar vi att nuvärdesmetoden används eftersom den är tydlig och transparent så att antaganden om investeringskostnader, besparingar ochavkastningskrav blir tydliga. Det är också viktigt att skilja mellan lönsamheten hos själva åtgärden och hur det kan påverka företagets redovisade resultat. Kalkyler handlar dock inte bara om att bedöma om en åtgärd är lönsam utan också om vad som är den rätta tidpunkten för en åtgärd. Samspelet mellan tekniska åtgärder, ekonomiska incitament ochbeteende förändringar måste också tas hänsyn till i kalkylen.- Det finns incitamentsproblem när det gäller energieffektiviseringar men dessa är enligt vår mening inte så allvarliga. Genom förhandlingar mellan hyresvärd och hyresgäst kan man hantera de problem som har att göra med kallhyra/varmhyra. Ju mer kvalitetsinriktad som hyressättningen generellt blir, desto mer gynnsamt är det ur ett incitamentsperspektiv. Fjärrvärmetaxor har ofta en rörlig del som är större än marginalkostnaden vilket stärker energisparincitamenten. Om vår bedömning är korrekt, och det inte sker några stora tekniska genombrott, krävs ytterligare statliga åtgärder för att nå de långsiktiga målen.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , 31 p.
Series
TRITA-FOB, 2011:3
National Category
Economics and Business
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-29870OAI: oai:DiVA.org:miun-29870DiVA: diva2:1064515
Note

QC 20120410

Available from: 2017-01-12 Created: 2017-01-12 Last updated: 2017-01-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-58648

Search in DiVA

By author/editor
Högberg, Lovisa
Economics and Business

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 6 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf