miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Psychological perspectives on fear of childbirth
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Psychology.
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Psychology.
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Psychology.ORCID iD: 0000-0002-4116-5501
2016 (English)In: Journal of Anxiety Disorders, ISSN 0887-6185, E-ISSN 1873-7897, Vol. 44, p. 80-91Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The objective of this narrative review was to examine the literature on fear of childbirth from a psychological perspective, addressing the specificity of childbirth fear, the pathways of fear acquisition, and the physiological, cognitive and behavioral aspects of fear. Systematic procedures for literature search, inclusion and exclusion left 86 original research papers for analysis. Findings summarize the body of knowledge for each area of interest, as well as the number of studies addressing each theme. Overall, few studies adopt a clear-cut psychological perspective, leaving the psychological mechanisms of childbirth fear largely unexplored. Although methodological limitations make conclusions difficult, results give a hint of etiological diversity and possible psychological mechanisms commonly described as transdiagnostic features in anxiety. Systematic investigations of psychological mechanisms, longitudinal studies exploring possible vicious circles of fear, and studies comparing psychological characteristics within the group of women fearing childbirth are identified as research areas of high priority.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. Vol. 44, p. 80-91
Keywords [en]
Anxiety, Avoidance, Childbirth, Fear, Literature review, Pregnancy
National Category
Applied Psychology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-29298DOI: 10.1016/j.janxdis.2016.10.007ISI: 000389732800009PubMedID: 27788373Scopus ID: 2-s2.0-84992498909OAI: oai:DiVA.org:miun-29298DiVA, id: diva2:1046808
Note

Available online 18 October 2016

Available from: 2016-11-15 Created: 2016-11-15 Last updated: 2018-09-10Bibliographically approved
In thesis
1. Psychological perspectives on fear of birth: heterogeneity, mechanisms and treatment
Open this publication in new window or tab >>Psychological perspectives on fear of birth: heterogeneity, mechanisms and treatment
2018 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Although it is medically safe to give birth in most western countries, the vast majority of pregnant women experience some kind of anxiety, fear or worry in relation to their pregnancy or the upcoming childbirth. Most pregnant women find ways of coping with these issues but, for many, fear of birth is a significant source of distress during pregnancy, with negative consequences both when giving birth and in the postpartum period.

Previous research on fear of birth has for the most part had a medical perspective, investigating risk factors and consequences of this form of fear or anxiety, along with studies evaluating different forms of interventions. The general aim of this thesis was to approach fear of birth from a psychological perspective, by exploring the role of psychological factors in this form of fear, worry or anxiety.

Four studies are included in the thesis. The first study is a randomized controlled trial, in which we compared a guided Internet-delivered self-help program, based on cognitive behavior therapy (guided ICBT), with standard care (midwife led fear of birth specific counseling), for the treatment of fear of birth. Despite poor adherence to the guided ICBT, the results showed a similar reduction in fear levels during pregnancy in both groups, with lower levels of fear of birth in the guided ICBT group one year after birth. The second study is a narrative literature review. This study adopted a psychological perspective on the existing literature describing fear of birth, with a special focus on the specificity of this form of fear or anxiety, the pathways of fear acquisition, and the physiological, cognitive and behavioral aspects of fear of birth. Using systematic procedures for the literature search, inclusion and exclusion, 89 original research papers were included and summarized in the study. The aim of the third study was to explore possible heterogeneity among pregnant women reporting high levels of fear of birth. Comparisons between primiparous and multiparous women revealed that these groups were very similar in their levels of fear of birth as well as in the psychological variables investigated. Using a series of hierarchical and non-hierarchical cluster analyses, five possible subgroups based on psychological characteristics were identified, pointing to psychological heterogeneity among women fearing birth. In the fourth study, our aim was to take a first step in trying to identify psychological mechanisms relevant to the understanding of fear of birth. In this study, pain catastrophizing and intolerance of uncertainty were clear predictors of fear of birth, while parity was not.

Taken together, the results of the four studies included in this thesis indicate that fear of birth is a concept in need of further investigation, and that psychological perspectives could offer an important contribution to our understanding of this form of fear or anxiety. Women fearing birth seem to be a heterogeneous group, and psychological characteristics (e.g. pain catastrophizing, or catastrophizing in general, and intolerance of uncertainty) might be of greater importance than parity in both describing this diversity and understanding the development and maintenance of fear of birth. Treating fear of birth using guided ICBT can be challenging, and before introducing this form of treatment as an alternative, further refinement and evaluation of the methods are needed.

Abstract [sv]

Även om det medicinskt sett är förhållandevis säkert att föda barn i Sverige och andra västerländska länder, uppger de flesta gravida kvinnor att de känner en viss mån av rädsla, oro eller ångest kopplat till graviditeten eller den väntande förlossningen. De flesta kvinnor hittar ett sätt att hantera dessa upplevelser, men för många blir rädsla och oro inför förlossningen ständiga följeslagare under graviditeten.

Den befintliga forskningen om förlossningsrädsla har huvudsakligen utgått ifrån ett medicinskt perspektiv. Förlossningsrädsla har kopplats till olika riskfaktorer och till negativa konsekvenser i samband med förlossningen eller under den närmaste tiden därefter. Ett antal studier har också utvärderat olika interventioner för att förebygga eller behandla förlossningsrädsla. Huvudsyftet med denna avhandling har varit att undersöka förlossningsrädsla utifrån ett psykologisk perspektiv, och fokus har därmed legat på att studera psykologiska faktorers betydelse i relation till denna form av rädsla, oro eller ångest.

Avhandlingen innehåller fyra studier. Den första är en randomiserad kontrollerad studie, i vilken vi har jämfört effekterna av Internet-baserad kognitiv beteendeterapi med terapeutstöd och svensk standardvård (samtalsstöd med barnmorska) vid förlossningsrädsla. Trots lågt deltagande i den kognitiva beteendeterapin minskade graden av förlossningsrädsla på ett jämförbart sätt i båda behandlingsgrupperna under graviditeten, och ett år efter födseln var graden av rädsla något lägre i gruppen som erbjudits kognitiv beteendeterapi. Avhandlingens andra studie är en narrativ litteraturöversikt, som ger ett psykologiskt perspektiv på den befintliga forskningen om förlossningsrädsla. I studien sammanfattas fynd från 89 vetenskapliga artiklar, med ett särskilt fokus på resultat som kan ge oss ledtrådar om hur specifik denna form av rädsla är, rädslans olika inlärningsvägar, samt kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga aspekter av förlossningsrädsla. Den tredje studien syftade till att undersöka potentiell heterogenitet bland gravida kvinnor med hög grad av förlossningsrädsla. Jämförelser mellan förstföderskor och omföderskor visade att dessa grupper var förhållandevis lika avseende grad av rädsla och psykologiska karakteristika. Istället identifierades fem möjliga subgrupper utifrån kvinnornas svarsmönster på psykologiska självskattningsinstrument. Resultaten från denna studie tyder på att skillnaderna mellan först- och omföderskor kanske inte är så stora i detta avseende, men att det kan finnas andra källor till psykologisk heterogenitet bland kvinnor med hög grad av förlossningsrädsla. Syftet med den fjärde studien var att ta ett första steg för att identifiera psykologiska mekanismer av betydelse för förståelsen för förlossningsrädsla. Höga självskattningar av smärtkatastrofiering och intolerans för osäkerhet predicerade hög grad av förlossningsrädsla. Däremot hade det ingen betydelse för graden av rädsla om deltagarna var först- eller omföderskor.

Sammantaget tyder resultaten från de fyra studierna på att förlossningsrädsla är ett fenomen som behöver studeras närmare, och att psykologiska perspektiv kan vara av betydelse för att öka vår förståelse för denna form av rädsla, ångest eller oro. Kvinnor med förlossningsrädsla tycks tillhöra en heterogen grupp, och psykologiska karakteristika såsom grad av smärtkatastrofiering eller intolerans för osäkerhet skulle kunna vara av större betydelse än paritet (d.v.s. om kvinnan är först- eller omföderska) för att beskriva denna mångfald och förstå hur förlossningsrädsla utvecklas och vidmakthålls. Att behandla förlossningsrädsla med Internet-baserad kognitiv beteendeterapi har sina utmaningar, och innan ett sådant behandlingsalternativ kan introduceras inom mödravården krävs fortsatt förfining och utvärdering av metoden.

Place, publisher, year, edition, pages
Sundsvall: Mid Sweden University, 2018. p. 102
Series
Mid Sweden University doctoral thesis, ISSN 1652-893X ; 286
National Category
Applied Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-34359 (URN)978-91-88527-63-9 (ISBN)
Public defence
2018-10-26, F234, Kunskapens väg 8, Östersund, 10:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2018-09-11 Created: 2018-09-10 Last updated: 2018-09-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1387 kB)231 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1387 kBChecksum SHA-512
f6025750de290e7a5d03037a395c2751f7fb13c9cadecb6dc9e26ba7b31771098b736a828c6c654d75565de1e5256b1e0d71076d85301f0d38eca279199c40eb
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full textPubMedScopus

Authority records BETA

Rondung, ElisabetThomtén, JohannaSundin, Örjan

Search in DiVA

By author/editor
Rondung, ElisabetThomtén, JohannaSundin, Örjan
By organisation
Department of Psychology
In the same journal
Journal of Anxiety Disorders
Applied Psychology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 231 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric score

doi
pubmed
urn-nbn
Total: 765 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf