I takt med att Sveriges befolkning ökar så ökar även invånare med utländsk bakgrund. När dessa invånare blir äldre medför detta att språkets betydelse inom äldreomsorgen kommer i fokus, då många individer önskar vård på sitt modersmål. Äldre med finska som modersmål är den enskilt största minoritetsgruppen i Sverige och de har idag enligt lag rätt till äldreomsorg på finska. Uppsatsens syfte är att undersöka språkets betydelse för välbefinnandet hos äldre med finska som modersmål inom äldreomsorgen. Arbetet är en kvalitativ studie baserad på kvalitativa intervjuer med äldreboende i kommuner där de äldre har rätt till finsk äldreomsorg. Samtliga personer hade finska som modersmål. Resultatet visar att språket, i form av att kunna tala sitt modersmål, har betydelse inom äldreomsorgen för att minska oro, för att kunna uttrycka tankar och behov och för att känna trygghet och gemenskap på äldreboendet.