Cirka 120 stycken personer omkommer varje år till följd av bostadsbränder. För att uppnå den nollvision som MSB satt upp behövs mer tvärvetenskaplig kunskap om bostadsbränder. Syftet med denna forskningsöversikt är att utifrån ett social/organisatoriskt perspektiv med fokus på metod och strategi för tvärsektoriella interventioner mot socialt utsatt, sårbara grupper. Litteratur och tidigare studier har sökts med hjälp av ett stort antal sökord på svenska och engelska i ett antal olika databaser. Det vi redan vet är vilka som drabbas i termer av ålder, kön, missbruk och ekonomiska resurser, liksom orsakerna till att det börjar brinna; glömda spisar, rökning och brinnande ljus. Tidigare forskning visar alltså att det är socialt utsatta och sårbara grupper (t.ex. låginkomsttagare, etniska minoriteter och ensamstående) som drabbas i högre grad än andra i samhället. Specifik forskning om bostadsbränder som syftar till att förklara varför dessa drabbas finns i stort sätt inte. Forskning om förebyggande arbete liksom interventioner riktade mot dessa grupper är även den obefintlig om man exkluderar rent teknisk forskning. Studerar man angränsande forskning om t.ex. anlagda bränder finns det en del att lära men den forskningen är i stor utsträckning inriktad mot anstiftarna och därmed brandorsaken snarare än de drabbade. Slutsatsen är därför att det har varit nära nog omöjligt att uppfylla syftet med översikten och istället föreslås vidare forskning inom sju områden:1. Den befintliga forskningen om bostadsbränder är deskriptiv och inte teoretiskt grundad, vidare forskning bör utgå från etablerad samhällsvetenskaplig kunskap från andra forskningsområden t.ex. bostadssegregation, heterogenitet, krishanteringsorganisation, och riskbeteenden.2. Fokus bör flyttas från enskilda bostäder till bostadsområden. Det är välbelagt i tidigare samhällsvetenskaplig forskning att boendet är segregerat och starkt kopplat till faktorer såsom utbildning, klass och etnicitet.3. Forskningen bör fokuseras mot orsakerna till varför vissa grupper är mer drabbade än andra, liksom interventionsstudier av vilka insatser som behövs för varje specifik grupp.4. Interventionsstudier bör anpassas till specifika målgrupper och baseras på aktuell samhällsvetenskaplig forskning, t.ex. om riskkommunikation.5. Det behövs forskning som problematiserar konsekvenserna av att vara en ”sårbar grupp” och vilka konsekvenser interventioner gentemot redan utsatta grupper kan få för dessas självbild och livskvalitet. Detta är även en forskningsetisk fråga som måste belysas.6. Det saknas kunskap om vilka som drabbas av bränder utan att omkomma eller skadas allvarligt, t.ex. i ekonomiska termer. Här behövs dels basal kartläggning för att få kunskap om hur olika grupper i samhället drabbas, dels en samhällsvetenskaplig analys av en sådan kartläggning.7. Metodologiskt är studierna också relativt begränsade till sekundärdata därför behövs forskning som grundar sig i primärdata, t.ex. intervjuer, enkäter och etnografiska fältstudier.
Forskningsöversikt på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.