Att arbeta för en god hälsa bland intagna kan ge fördelar såsom tryggare samhällen och reducerade kostnader. Globalt är 11 miljoner personer frihetsberövade och i Europa är siffran 1,5 miljoner. Hälsoprofilen för varje intagen är komplex och varierad, men en gemensam nämnare är att de har en högre risk för ohälsa än den generella populationen. Syfte: Syftet var att undersöka hur kriminalvården arbetar främjande för den fysiska och psykiska hälsan bland intagna på anstalt och i häkte och vidare om kriminalvårdares uppfattning gällande utmaningar med att arbeta hälsofrämjande i en begränsad miljö. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Fem deltagare från olika anstalter och häkten runt om i Sverige som antingen var yrkesverksamma eller hade varit yrkesverksamma intervjuades. Resultat: Analysen gav ett tema: Risk och skyddsfaktorer som frihetsberövad, tre huvudkategorier: Hälsofrämjande åtgärder för fysisk hälsa, hälsofrämjande åtgärder för psykisk hälsa, upplevda utmaningar med ett hälsofrämjande arbete och tolv underkategorier. Det hälsofrämjande arbetet beskrevs som både positivt och negativ av informanterna med upplevda utmaningar avseende resurser och förutsättningar vilket skapar problem för de intagna. Slutsats: Ett hälsofrämjande arbete i en begränsad miljö ställs inför utmaningar. Resurser och förutsättningar var det som mest stod ut och hälsoutfallet hos de mest marginaliserade påverkas. Fler riktade insatser mot minoritetsgrupper krävs.
Betyg i Ladok 230414.