AbstraktBakgrund Fysisk och psykisk ohälsa i befolkningen är en utmaning för många länder i världen och så även i Sverige. Den nutida och urbana miljön, där fler bor i städer och har en typ av livsstil anpassad efter nya förutsättningar, får konsekvenser och skapar utmaningar för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Vistelse i och exponering för grönområden och friluftsliv har hälsofrämjande effekter för den fysiska såväl som psykiska hälsan. Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad bild av hur kommuner arbetar med friluftslivet och dess utbud för sina invånare så att alla människor har tillgång till friluftsliv för bättre hälsa utifrån ett folkhälsoperspektiv.Metod Denna studie har haft en kvalitativ design med en induktiv ansats. Datainsamling genomfördes med asynkrona enkäter via internet utifrån ett frågeformulär med strukturerade och öppna frågor. Studiepopulationen var kommuner och urvalet ändamålsenligt med ett slutligt deltagande av 13 anställda på de valda 16 kommunerna.Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det finns likheter och skillnader mellan kommuners arbete med friluftsliv. Många kommuner erbjuder ett brett utbud av friluftsliv. Vissa grupper kan vara svårare att nå, av olika anledningar. Det görs både riktade och generella insatser. Kommuninvånarna har möjlighet att påverka friluftslivet och det har genererat flera åtgärder. Kommunikationen kring friluftsliv är varierande, såväl analogt som digitalt. Flera aktörer är inblandade i arbetet och samarbetet genererar möjligheter för befolkningen. Arbetet med att ta fram en strategisk plan för friluftsliv har visat på såväl möjligheter som utmaningar. Diskussion Flera framkomna faktorer från studien stämmer överens med tidigare undersökningar gjorda på området samt kopplar till tidigare studier kring friluftsliv. För att dra några säkra slutsatser utifrån uppsatsens syfte behöver fler studier genomföras. Framtida studier skulle kunna inkludera att titta på sätt att mäta effekter av friluftsliv och att studera hur verktyg för hälsoeffekter av arbete med friluftsliv skulle kunna utformas.Därtill kan även framtida studier inkludera huruvida friluftsliv kan vara en hälsofrämjande resurs vid exceptionella situationer likt pandemier.
Beryg i Ladok 210309.