Problemformulering och syfte: Sedan tidigare har forskning haft svårt att definiera begreppet huliganism. Som förklaring har forskaren Aage Radmann bland annat kommit fram till att det är huliganism när medierna använder det begreppet. I undersökningen vill vi därför studera svenska mediers rapportering av fotbollshuliganism, vilket också är syftet.

Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ fallstudie av 111 artiklar från 4 tidningar och 5 incidenter mellan 2009 och 2018. Urvalet är strategiskt.

Huvudresultat: Studiens resultat visar att andelen medier som väljer att beskriva studiens utvalda incidenter som huliganism är liten. Detta trots att tidigare forskning visar på att studiens incidenter i övrigt med ett flertal faktorer kan kopplas ihop med begreppet. Det har däremot varit problematiskt att definiera vad medier egentligen menar med en huligan och när begreppet används i nyhetsartiklar.

Studien har kopplingar till sensationsjournalistik och vilka supportrar som nämns och skillnader mellan kvälls- och dagspress. Resultatet visar att en majoritet av artiklarna inte innehåller värdeord, att medierna i de flesta fallen nämner de mest våldsbenägna supportrarna och att kvällspressen skriver fler artiklar. I övrigt finns det inte några större skillnader gentemot dagspress.