Historiskt sett har förvaltningsfastigheter värderats utifrån sina anskaffningsvärden men dennametod har många kritiker. Dessa kritiker menar att en förvaltningsfastighet istället bör värderas tillsitt marknadsbaserade ”verkliga” värde för att ge en rättvisande bild av fastighetsbolagenssituation. Ett av problemen med verkliga värden är dock att de inte är realiserade vilket blandannat kan resultera i att ett faktiskt försäljningspris kan skilja sig väsentligt från det bokfördavärdet. Större företag i Sverige kan i sina koncernredovisningar välja mellan att redovisa enligtregelverken IFRS och K3 i framtiden. Om företag tillämpar IFRS har de möjlighet att värdera sinatillgångar till verkligt värde. Avgränsningen i studien var att fördjupa sig i fastighetsbranschen pågrund av att den i jämförelse med andra branscher har påverkats i större utsträckning avtillämpningen av dessa två redovisningsmetoder. Syftet med vårt arbete var att bland annatförklara motiven till valet av respektive regelverk och redovisningsmetod och att försöka ökaförståelsen och kunskapen för metodernas påverkan på fastighetsbranschen och den ekonomiskamarknaden. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod användes i denna studie. Visammanställde koncernredovisningar för de tio största privata icke börsnoterade fastighetsbolageni Sverige och genomförde även intervjuer med respondenter för fem av de tio bolagen. Vår slutsatsär bland annat att mer arbete, högre kostnader och större krav på informationen i redovisningen ärskäl till att inte tillämpa IFRS. I framtiden kommer dock ett motiv till att använda IFRS vara attundvika K3-regelverket som på grund av komponentavskrivningar anses mer krävande än IFRS.Detta fenomen gör det sannolikt att flertalet fastighetsbolag på denna nivå inom en snar framtidkommer att redovisa enligt IFRS och verkliga värden.