Syftet med denna studie har varit att undersöka professionellas syn på självskadebeteende hos ungdomar i högstadiet och gymnasiet undersökts. Hur de arbetar med självskadeproblematik hos ungdomar, om de anser att självskadebeteende är ett socialt fenomen samt även eventuell förekomst av likheter och skillnader beroende på profession. En kvalitativ undersökningsmetod har använts med semistrukturerade intervjuer med personal på Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning samt skriftlig intervju med personal på Elevhälsan i en medelstor stad i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade skillnader mellan de professionella som hade en medicinsk bakgrund och de som hade en socionombakgrund. Dock definierades självskadebeteende i stort sett lika av alla respondenter oavsett arbetsplats. Självskadebeteende var oftast inte den huvudsakliga orsaken till att ungdomarna sökte hjälp utan var snarare en följd av oro, ångest och nedstämdhet. Hos respondenterna förekom även delade meningar om självskadebeteende som socialt fenomen där några ansåg att det var smittosamt medan andra tog avstånd från detta påstående.