Mittuniversitetet

Syftet med vår studie är att belysa förskollärares syn på språkutveckling under utomhusvistelsen i förskolan. För att kunna undersöka detta valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuerna i studien utgår från åtta förskollärare från lika många förskolor belägna i två kommuner i mellersta Norrland. Det empiriska materialet har bearbetats utifrån tolkande fenomenologisk analys. Resultatet kan sammanfattas i tre kluster med underteman om hur förskollärare upplever barns språkutveckling under utevistelsen på förskolan. Det vi kan se i vårt resultat är att förskollärare anser att det inte behöver vara någon skillnad mellan inomhusvistelse kontra utomhusvistelse när det gäller språkutveckling. Mycket handlar om att föra samtal och benämna för att ge barnen många begrepp. Att lämna förskolegården kan ge barnen fler begrepp genom den varierande miljön de då möter. Vi kan även tyda att vädret, framförallt vintern, ofta har betydelse för hur mycket tid verksamheten bedrivs utomhus, vilket i sin tur påverkar språkutvecklingen i utomhusmiljön. En övergripande slutsats i vår studie är att förskollärarna är medvetna om vikten av att vara närvarande som pedagog under utevistelsen för att barnens språk ska ges möjlighet att växa.