Syftet med denna studie är att tolka hur sex lärare i samhällskunskap beskriver principerna som styr hur de väljer att utforma sin undervisning. Med utgångspunkt från lärarnas svar i studiens intervjuer dras slutsatser kring hur de uppfattar friutrymmet, det vill säga den del av undervisningen som inte styrs av skolans styrdokument.
De empiriska frågeställningar som besvarats i denna studie var: Hur uppgav lärarna att de ser på sitt yrkesuppdrag? Hur sa lärarna att de uppfattar och använder sig av skolans styrdokument? Samt: Vilka principer uppgav lärarna styr utformningen av deras undervisning? För att ytterligare få inblick i läraryrket, använde denna studie sig av Lipskys teori om frontlinjebyråkrater. Lipskys teori bidrog med ökad förståelse vad gäller läraryrkets praktik och dess roll i samhället. Uppsatsen använde sig även av Bernsteins begrepp om stark respektive svag klassifikation. Dessa två begrepp bidrog till att beskriva samhällskunskapens förutsättningar för undervisningen i skolan, samt relaterade ämnet samhällskunskap till andra skolämnen.
Metoden som användes var att intervjua sex lärare i samhällskunskap som samtliga var yrkesverksamma i gymnasieskolan, vilket resulterade i en kvalitativ studie. Intervjuerna som utfördes var semistrukturerade, vilket kan beskrivas så som att frågorna var relativt öppna, eller snarast konstruerade i form av olika samtalsteman, än reella frågor. Svaren kategoriserades så att de som bygger på liknande slutsatser som klumpats ihop och redovisas tillsammans. De tre kategorierna som resultaten uppvisade benämndes: Yrkesuppdraget, styrdokumenten och undervisningen.
Yrkesuppdraget tolkades huvudsakligen ur två perspektiv av respondenterna, i uppsatsen kallade: 1) nyttoperspektivet, och 2) ämnesinnehållsmässiga perspektivet.
Styrdokumenten beskrevs ur fyra perspektiv: 1) som ett planeringsverktyg för undervisningen 2) som en garant för en rättvis och jämlik skola 3) som formativt hjälpmedel i undervisningen, och 4) som otydliga och öppna för tolkning.
Undervisningen beskrevs utifrån tre perspektiv av respondenterna: 1) ämnesdidaktiska ställningstaganden formar undervisningen 2) undervisningen utgår från aktuella händelser, och 3) det centrala innehållet och kraven om betygsättning formar undervisningen.
Slutsatsen av studien visar, att lärarna svarade att de uppfattar friutrymmet som en obligatorisk del av lärares yrkesutövning, eftersom skolans styrdokument formulerats så, att de talar om vilka kunskapsområden som ska täckas i varje enskild kurs, men inte på vilket sätt detta ska göras. Lärarnas friutrymme sågs därmed både som en möjlighet för läraren att själv bestämma utformningen av sin undervisning, men samtidigt också som en risk. Risken sades bestå av, att den likvärdighet som eftersträvas i skolan genom styrdokumentens innehåll, i stället riskerar att leda till en mer ojämlik skola. Detta menar respondenterna riskerar att ske, i de fall då styrdokumentens skrivningar tolkas olika, av olika lärare eller lärarlag runt om i Sverige.
2021. , s. 39