Mittuniversitetet

Problemformulering och syfte: En kris ställer hårda krav på en organisation vilket gör kommunikation till ett centralt verktyg för att lindra eventuella varumärkesskador. Jetlineolyckan fick stor uppmärksamhet i media vilket gjorde att Gröna Lunds organisation var i en pressad situation vid, och strax efter olyckstillfället. Därför är det här en högst relevant händelse att analysera för att kunna dra slutsatser kring hur Gröna Lund hanterade krisen med hjälp av kommunikation. Händelsen har dessutom inte varit särskilt förekommande i tidigare studier vilket gör att det finns en forskningslucka. Studien syftar på att undersöka hur Gröna Lund hanterade sin kriskommunikationsstrategi på Instagram och i pressmeddelanden kopplat till olyckan, samt hur kommunikationen anpassades mellan kanalerna.

Metod och material: Den här studien är utförd med en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som analyserats är Gröna Lunds officiella kommunikation bestående av sex inlägg från nöjesparkens Instagramkonto, samt tre pressmeddelanden från MyNewsdesk. För att få svar på studiens frågeställningar och syften skapades förhandsdefinierade frågor som grundar sig i tidigare forskning och teorier inom kriskommunikation. Dessa ställdes sedan mot materialet för att få ett resultat.

Huvudresultat: Resultatet visar att Gröna Lund frekvent använde sig av en rad olika strategier och metoder i deras kriskommunikationshantering. Bland annat är ansvarsfullhet och medkänsla något som kännetecknar kriskommunikationen i allmänhet. När det kommer till kanalanpassning finns det små skillnader. Det går däremot inte att säga att Gröna Lund aktivt anpassade kommunikationen då användandet överlag av olika strategier är likvärdig mellan de båda kanalerna.