Mittuniversitetet

Bakgrund: Våld i nära relation var ett prioriterat problem, forskningen rörande polisens upplevelser och uppfattningar har varit heterogen, likaså var kunskapsnivån gällande dessa ärenden. Polisens engagemang kunde påverkas av negativa känslor som uppkom i samband med dessa ärenden.

Syfte: Undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattade och upplevde arbetet med våld i nära relation samt våldets inverkan på gärningsman och målsägande. Vi ville även undersöka huruvida det fanns skillnader mellan manliga och kvinnliga poliser samt skillnader beroende på tjänstgöringstid, i hur poliserna upplevde och uppfattade arbetet med våld i nära relation samt våldets inverkan på gärningsman och målsägande.

Metod: Nio respondenter från polismyndigheten i Västernorrlands län intervjuades, fem män och fyra kvinnor. Intervjuerna analyserades genom en latent innehållsanalys. En enkätundersökning genomfördes, svarsfrekvensen var 38.8 procent (N = 52, män n = 33; kvinnor n = 19). Medelåldern var 36.7. Data analyserades med Spearmans rangkorrelationskoefficient (rs), Mann- Whitney U (U) samt Chi2 (ᵪ2).

Resultat: Fem teman uppkom; Upplevt ansvar, Förståelse för dynamiken rörande våld i nära relation, Missbruk och våld, känslomässiga upplevelser av arbetet och Attityder. Flertalet av respondenterna såg det som sitt ansvar att motivera och stödja målsägande. Majoriteten hade en god förståelse för dynamiken i dessa ärenden samt dess inverkan på gärningsman och målsägande. Missbruk ansåg som vanligt förekommande i dessa ärenden. Vanliga känslor dessa ärenden frammanade var frustration, maktlöshet och meningslöshet. Även om dessa ärenden var jobbiga att arbeta med ansåg majoriteten att de var viktiga polisiära ärenden. De kvantitativa analyserna visade att kvinnor hade en större förståelse än männen gällande dynamiken och dess inverkan på gärningsman och målsägande. Frustration (42 %) och maktlöshet (40 %) var de känslor som rapporterades oftast. Kvinnorna rapporterade känsla av maktlöshet oftare än männen. Poliser med kortare tjänstgörningstid uppfattade oftare att målsägande skuldbelade sig själv i förhållande till de med längre. Resultaten analyserades utifrån Granér teori om poliskultur, den trötte och hungriga polisen kunde identifieras i detta material, även ett mjukt förhållningssätt samt ett legalistiskt perspektiv.