Mittuniversitetet

Revisorn har ett tydligt ansvar att överväga styrelsens antagande om fortsatt drift samt om det finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer kring bolagets fortsatta drift som det behöver upplysas om i årsredovisningen. Revisorns rapportering sker via revisionsberättelsen där denne kan göra olika uttalanden och genom dessa skicka olika signaler till användarna av den finansiella informationen. Finns någon upplysning som avviker från standarden blirrevisionsberättelsen oren vilket i sig kan tolkas som en varning för bolaget som en going concern. Tidigare studier har visat att träffsäkerheten är låg för revisorer när det gäller fortlevnadsbedömningar och en signalmodell har tagits fram där uttalanden i revisionsberättelsen klassificeras utifrån en sexgradig signalstyrka. I den här studien beskrivs och analyseras svenska revisorers träffsäkerhet och signalering vid going concern-bedömningar samt om valda påverkansfaktorer har någon betydelse för detta. Vi fick genom deltagandet i ett projekt vid Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER) vid Mittuniversitet i Sundsvall tillgång till data över samtliga konkurser i Sverigeunder de sex första månaderna år 2009. Data samlades in för mars och april månad för samtliga 1576 konkurser vilka gallrades ut till en total population på 883 aktiebolag. Våra statistiska tester visar att träffsäkerheten överlag är låg bland revisorer gällande going concern-bedömningar. Vi kan inte statistiskt säkerställa att storleken på revisionsbyrå eller revisionsarvode har någon betydelse vid going concern-bedömningar, men det finns tendenser till att revisorer från större revisionsbyråer samt höga revisionsarvoden påverkar signaleringens styrka. Revisorer med höga konsultarvoden är också mer benägna att utfärda en going concern-varning. Vi anser att en ökad kompetens inom området genom utbildning och/eller ett tydligare regelverk skulle kunna öka träffsäkerheten vid going concern-bedömningar.

The auditor has a clear responsibility to consider the company board's assumption about their going concern, and if there are no significant uncertainties surrounding the company's going concern which needs to be declared in the financial statements. The auditor shall act as a confidence-builder by ensuring the quality of the financial statements. The auditor reports through the audit report in which he can do different types of statements and send different signals to the users of financial information. If there are anyinformation that deviates from the standard audit report it is classified as an unclean and can itself be interpreted as a warning to the company as a going concern. Previous studies have shown that auditors have a low accuracy in their judgment about going concerns and a signaling model has been developed in which audit opinions is classified based on a sixpoint signal scale. In this study we wish to describe and analyze the Swedish auditor accuracy and signaling in their going concern-judgments and see if the influencing factors we have selected have any impact on this. Through the participation in a project at the CER at the Mid Sweden University in Sundsvall we had access to data of all bankruptcies in Sweden during the first six months of 2009. We collected data from March and April in 1576 bankruptcies. Of these, a total population of 883 firms was found relevant for our study. Our tests show that the accuracy is generally low among the auditor’s going concernjudgments. We can’t statistically ensure that the size of audit firm or audit fees have an impact on going concern-judgments. However, we find some indications that auditors from big firms and high audit fees send relatively stronger warnings signal. We find that auditors with high consulting fees are more likely to issue a going concern-warning. We argue that increasing the competence in the field through education and/or a more evident regulatory framework could increase the accuracy in going concern-judgments.