Syftet med denna uppsats är att undersöka elever i årskurs 3 och deras perspektiv på hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Skolverket har fastställt att undervisning i hållbar utveckling ska ses utifrån ett holistiskt perspektiv där både ekonomi, ekologi och de sociala dimensionerna ska balansera varandra. Det holistiska perspektivet har fått ett växande erkännande i litteraturen med motiveringen att det är omöjligt för de olika delarna att verka utan varandra. En förståelse för de olika dimensionerna ökar även utbildningens roll för att synliggöra värderingar och dess syften. Inte minst för att förbereda elever att kunna göra aktiva hållbara beslut och handlingar. Av den anledningen är det intressant att undersöka elever i årskurs 3 och deras inställning till hållbar utveckling. Genom att haka tag i elevernas kunskap öppnar det upp för funderingar kring hur lärandesituationer i den naturvetenskapliga undervisningen i skolår f-3 kan struktureras. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i Deweys begrepp inquiry där eleverna getts en forskningsfråga som analyserats genom en empiristyrd tematisk analys. En sammanställning av intervjumaterialets teman ledde vidare till en indelning utifrån de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Min studie visade att eleverna i undersökningen har ett klart övervägande hållbart ekologiskt perspektiv med en liten representation av det hållbart sociala perspektivet samt en avsaknad av det hållbara ekonomiska perspektivet.