Måndagen den 28 oktober 2013 utfärdade SMHI en klass 3-varning för vindstyrkorupp emot orkanstyrka i byarna längs hela Sveriges västkust, från Skåne till norskagränsen. Myndigheternas krisberedskap mobiliserade, likväl som ansvariga förmyndigheternas kriskommunikation. Även medierna mobiliserade, och denannalkande stormen Simone blev snabbt dominerande i nyhetsflödet. Den 5 till 7december 2013 var det dags igen, när Stormen Sven drabbade södra och mellerstaSverige.Det finns flera anledningar till att det är extra viktigt att samla och analyseraerfarenheterna från samhällets kriskommunikativa samspel just vid stormarnaSimone och Sven. Först och främst för att händelser som dessa påverkar samhället igrunden. Vidare orsakar stormarna omfattande materiella skador och svårastörningar i viktiga samhällsfunktioner, som strömförsörjning och kommunikationer.Nya möjligheter fanns nu för alla berörda aktörer att kommunicera i realtid före,under och efter stormarna. Stormarna Simone och Sven inträffade vid en tidpunkt dådet svenska (och internationella) medie- och kommunikationslandskapet under ettdrygt decennium genomgått snabba förändringar och blivit digitalt och mobilt i enhelt annan omfattning än vid tidigare inträffade och studerade stormar.Överlag var de myndigheter som ingår i denna studie nöjda medkriskommunikationen, både den egna och mediernas och de har uppfattningen attmedborgarna också var tillfreds. Medan myndigheter i andra typer av extraordinärahändelser kan vara mycket kritiska till mediernas rapportering upplevde de understormarna att bevakningen var saklig och relevant och till stor hjälp i det egna arbetetmed att varna allmänheten.Mediebevakningen kring Simone och Sven hösten 2013 är inte främst intressantsom en studie av hur medierna hanterade en unik situation, utan snarare som ettexempel på hur de hanterar en situation som i framtiden lär bli allt vanligare. Stormarlär i större utsträckning komma att bli ett vanligt inslag under vissa årstider.