Världen står inför stora globala miljöhot, allt från stigande medeltemperaturer till en hotad biologisk mångfald. Det är i skenet av dessa hot som denna undersökning tar sin start.
I denna uppsats presenteras vad jag valt att kalla de två världssynerna, kosmopolitik och kommunitarism. Det är utifrån dessa värdssyner denna undersökning ämnar öka förståelsen om EU:s miljöpolicy, det vill säga om EU:s miljöpolicy bygger på tydligt kosmopolitiska eller kommunitaristiska värden? Finns det en kombination av dessa eller finns det överhuvudtaget några inslag från dessa teorier? Tillgrunden för det som hädanefter kallas EU:s miljöpolicy eller fördraget, ligger Lissabonfördraget vilken är ett regelpaket för EU:s medlemsstater som undertecknades 2007 av företrädare för EU:s samtliga 27 medlemsstater (Lissabonfördraget 2008, s 3).
Denna undersökning är värdefull då de värden EU:s miljöpolicy bygger på påverkar en eventuell lösning av de globala miljöhoten, speciellt då EU idag är en viktig och stark aktör på den internationella arenan. Detta tydliggörs bland annat av den litteratur som finns på ämnet, exempelvis Bretherton och Voglers bok
The European Union as a Global Actor (1999), och Söderbaum och van Langenhoves bok The EU as a global player – the politics of interregionalism (2006). Jonas Ebbesson förtydligar EU:s roll på den internationella arenan:
"Det internationella miljösamarbetet skulle vara bräckligare och de flesta befintliga internationella miljöavtalen mer urvattnade utan den Europeiska unionen. Ingen annan politisk kraft bland industriländerna driver i dag det globala miljöarbetet och utvecklingen av internationella miljöskyddsregler lika starkt som EU; och flera av det senaste decenniets miljöavtal skulle knappast ha kommit till stånd utan det europeiska inflytandet." (Ebbesson 2007, s 169)
De två världssynerna påvisar stora skillnader, vissa forskare förespråkar en av dessa som den mer normativa vägen mot en lösning av de globala miljöhoten (Pelletier 2010) (Bernstein 2002). Medan andra menar att de är varandras motsatser och omöjliga att kombinera (Brown 1992, s. 12). Därav blir det värdefullt att visa på om det finns en tydlig inriktning mot kommunitaristiska alternativt kosmopolitiska värden i EU:s miljöpolicy.
Olikheterna hos de två världssynerna bidrar till en tydlig distinktion av vad som värderas av de två. Med dessa distinkt skilda värderingar ämnar jag visa hur EU:s miljöpolicy kan förstås utifrån den kosmopolitiska och kommunitaristiska teorin.
EU är redan idag väl känt som en instans med tydliga överstatliga inslag (Tallberg 2010, s 32, 88 & 122). Men hur väl utrycker sig detta i deras fördrag? Beskrivs överstatligheten som något önskvärt och som till och med bör öka i omfång, eller beskrivs överstatligheten som ett lågt eller rent av oönskat inslag i EU:s miljöpolicy? Hur väl överensstämmer dessa värden med hur europaparlamentarikerna beskriver bilden av EU och dess framtida utveckling? Men främst, kan kosmopolitiska och kommunitaristiska teorier öka förståelsen för vad EU:s miljöpolicy värderar?
2013. , s. 52